Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33°-
literatur.
dessa äro de samma, som förekomma i den fornnordiska
sagolite-raturen, utan de hänvisa fast mera direkt på Sverige och särskildt
på landskapen Upland, Södermanland och Östergötland ss. den
ryska stammens ursprungliga hem. Och till detta faktum anknyter
förf. förklaringen af sjelfva ordet «ryss», till namnet på de nämda
delarne af Sverige, den gamla Roden*, hvaraf vårt Ros-lag och
finnarnes Ruotsi (Sverige) m. m. kunna härledas.
En särskild och mera sjelfständig undersökning har förf. egnat
åt ett annat ord, äfven det bidragande till frågans lösning, neml.
ordet väringar. Som bekant betecknas i våra sagor dermed
våra landsmän i grekiska kejsarens tjenst Förf. antager på lätt
plausibla grunder, att detta namn först af våra under Rurik
utvandrade landsmän, »ryssarne», användts på efterföljande nordbor,
som kommo till deras land, för att beteckna deras politiskt-sociala
ställning (ordet skulle enl. förf:s härledning betyda ungefar
tskydds-borgare»), men att det så småningom upptagits af slaverna och
kom i öster att beteckna skandinaverna i allmänhet och hos
grekerna särskildt främlingslegionen i hären, hvilken betydelse sedan
fortplantades och återvände till Sverige.
Vi ha härmed i största korthet antydt förf:s bevis från
historiens och språkforskningens område. Från arkeologien har förf. ej
anfört synnerligen mycket eller direkt bevisande, men denna lucka
i arbetet har riksantiqvarien Hildebrand fylt med ett litet bihang com
fynd af nordiska fornsaker i Ryssland». Dessa ådagalägga att
talrika vapen och smycken i ryska grafvar från 9 och 10 årh.
burits af svenska män och qvinnor; och fortsatta forskningar på
detta område skola till fullkomligaste visshet bekräfta det ryska
rikets grundläggning genom svenskar.
Och då så är, undrar anmälaren hvarför ej boken fått till
titel cRyska rikets grundläggning genom svenskarne».
Det torde till sist för allmänheten böra framhållas att detta
arbete, trots sitt lärda och kritiska innehåll, framträder i en form,
som gör det ej blott njutbart utan lättläst och fängslande för hvarje
bildad läsare och värdigt intager en plats bredvid en Tegnérs,
en Fries* lärda, men folkliga skrifter i denna serie.
För intresserade läsare af arbetet i dess helhet hade det varit
beqvämt, om noterna anbragts under texten, ej såsom nu är fallet
vid bokens slut; det hade ej hindrat den mindre intresserade att
öfverhoppa dem.
Det andra arbete vi här ofvan angifvit har med det nyss
an-malda det gemensamma, att beröra Ryssland, vara en öfversättning
till svenskt språk och ett nytt nummer i en serie skrifter, ämnade
till c vidsträcktare spridning bland allmänheten». Utgifvarne hafva
dertill i sin anmälan framhållit, hurusom cKostomarovs biografier
äro ett klassiskt arbete, som förtjenar att blifva kändt äfven utom
förf:s fädernesland», och med tanken härpå som ock på de föreg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
