- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
352

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35°

ströftåg i vår unga literatur.

finner lifvet så herligt, blott hon slipper att gifta sig, men
som medveten om, att hon är ett oskyldigt barn, roar sig
med att förvrida hufvudet på alla herrar och låta en hvar af
dem tro, att hans kärlek till henne är besvarad. Studenten
behandlar hon som en utstuderad kokett skulle gjort, frågar
om hon ej har vackra händer, ber honom se på hennes hår
och hennes nacke och undersöker till gengäld hans ögons
färg. För baron Reinhold bekänner hon otvunget, att han
står henne närmast af alla i hela verlden och att hon håller
förfärligt mycket af honom. Mot doktorn är hon lika snäll,
honom «kan hon inte undvara». Och med kammarherrn vill
hon dansa bort från hela sällskapet, det säger hon tyst åt
honom. Hon tar, som doktorn mycket riktigt säger, det
bästa af dem alla och ger ingenting igen. Men hon är ett
oskyldigt barn, som har större rättigheter än andra, och för att
slippa reda sig ur klämman, så förkyler hon sig och dör från
alla sina friare, hvilka böra vara glada ät att fä behålla sina
illusioner, som eljes skulle ha ramlat, så snart de närmare
lärt känna den lilla ingenuen.

*



Stämningen i alla novellerna är harmonisk och mild, det
doftar af en och björk, dagen är lugn och solen skiner klart
mellan molnen och lyser äfven rätt igenom dem, mildrande
alla skuggor.

Hos menniskorna finnes »alltid något, som man kan tycka
om, när man lärt känna dem, eller åtminstone något,
hvarmed man kan ursäkta deras fel». Om lifvet har sorger, sä
har det också ljusa sidor. Lyckligt är att lefva, vara ung,
ha goda vänner, dela den rättes lif, dela hans tankar och
hans sträfvan, se barnen växa upp och väcka deras själar
till lif, lyckligt att ibland skjuta upp burens dörr, som aldrig
far vara tillbommad utifrån, och flyga ut för att snart vända
hem igen till dem, som vänta och längta.

Sorg och olycka fins, men det ligger ej för H. att
tränga in deri, och derför nöjer hon sig med att skildra sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free