Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35»
ströftäg i vår unga literatur.
De gifta sig, och det går som flickan förutspått. Han
kastar bort hennes kärlek och dödar hennes lycka utan att
han alls är medveten derom, endast för att följa sina
grundsatser, som trots hans ord hållit stånd gent emot henne. Dem
följer han äfven blindt, tills han dör ensam, älskad af ingen.
Redan i sitt första omogna försök visste Carlot, hvad hon
ville, fast hon ej alltid kunde uttrycka det. Redan då skref
hon kort och rakt på saken, men hvar sida i boken är
skrifven lika som de andra, och då en person öppnar sin mun,
så är det aldrig den, som talar enkelt och naturligt, utan förf.
som skrifver uppstyltadt och svulstigt
Storordigheten följer henne, då hon fyra år senare stiger
upp på scenen och debuterar med tvåaktsdramen
Skådespelerskan, som gick öfver tiljan den 18 december 1873.
Ester Larson är en intressant företeelse, som tål att
skärskådas, i synnerhet som dramens tekniska fel helt säkert
komma att omintetgöra dess återupptagande på scenen. Ester
har vuxit upp på ett barnhus och sedan varit vid ett
lindan-sarsällskap, der hon fick tåla stryk och förödmjukelser och
aldrig såg annat än lögn, flärd och falskhet. Härifrån kom
hon vid femton års ålder till en kringresande teatertrupp, der
hon snart blef både uppburen och omtyckt. Men sjelf led
hon vid tanken på att aldrig kunna göra det hon ville, vid
tviflet på, om hon verkligen var konstnärinna, och vid
medvetandet om, att publiken jublade åt hennes ungdomliga
fägring snarare än åt hennes konst, — och hon kastade sig på
sin säng, gråtande äf harm och af längtan, ty hon brann af
lust att kunna tala till hjertan, och det lyckades aldrig.
Då lärde hon känna Helge, blef snart den unge läkarens
fästmö och följde honom till hans hem ute på landet för att
föreställas för familjen. Kokett, liflig, oberäknelig kommer
hon in i den enkla, allvarliga kretsen, är genast hemmastadd,
fast de andra stå så stela och tysta omkring henne, finner
det så förtjusande trefligt, dä de alla samman slagit sig ned
kring tebordet, märker, att hon beherrskar situationen, berättar
med rörande enkelhet sin historia och döljer alls icke sina fel,
följder af en förvänd uppfostran. Hon räcker sin blifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
