- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1883 /
360

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 66

ströftåg i vår unga literatur.

Men så blir hon åter den samma Ester, som har lika många
skiftningar som hennes roller äro. Hon ljuger obesväradt, att
hon sofvit, då hon varit ute och åkt skridsko med några
herrar vid fackelsken om natten, och hon slingrar sig undan
sin fastmans frågor med den nödlögnen, att hon somnat ifrån
ljuset, hon far ut och åker med grannherrar men låter dem
för att ej bli sedda vänta på henne ett stycke ifrån
bygnaden; hon åstadkommer’ split och missnöje i familjen, gossarna
komma i lufven på hvarann, syster Elin gråter, derför att
hennes fästman finner Ester dräglig, och Helge blir bitter och
ovänlig både mot moder och syster, derför att dc kunna sc
hans utkorades svagheter, för hvilka han är totalt blind.

Så kommer en katastrof i form af ett bref från Esters
direktör. Hon har lofvat Helge att lemna teatern, men detta
var aldrig hennes afsigt. Icke är hon skapad för lifvets
hvardagliga, prosaiska lycka, inte passar hon bland dessa
menniskor, och de förstå henne ej. Derför ämnar hon, så snart
hon blifvit gift, bekänna för Helge sin hemlighet: att hon
tagit engagement, och utverka sin makes förlåtelse för sin
dubbelhet.

Men nu skrifver direktören efter henne och adresserar
brefvet, besynnerligt nog, ej till henne sjelf utan till hennes
blifvande svärfar.

Nu upptäckes allt. Helge stöter henne bort. Allt är
förbi mellan dem.

Ester är tillintetgjord. Hon tillstår allt, och hon kan
bära allt, utom att skiljas från Helge, ty att hon har älskat
honom för mycket, det är hennes enda fel. Oeh Helge ropar i sin
smärta, att hon ej kan älska, ej kan gifva sig helt åt fiagon
känsla, och derför är hon ej heller konstnärinna och blir det
aldrig.

Då rätar hon upp sig. Nu ser hon sin uppgift, ser att den
strid, hon genomgått, hade sitt mål. «Det var för att rädda en
vilsegången ande åt konsten», som Helge lärt henne «att känna
lifvets bästa och ädlaste känsla».

Nu förstår hon sig sjelf, nu lär hon känna Ester Larson,
som förr alltid varit henne främmande, och nu, då Helge
ångrar sin fordran, att hon skall för hans skull ofira sin konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 11:15:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1883/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free