Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICCOLO MACHIAVELLI.
385
pel, man köper en bit af en antik staty till högt pris för att ha
den hos sig, pryda sitt hus dermed, kunna låta den efterbildas
af dem som ega sinnq, för denna konst, och huru de sedan med
all flit bemöda sig att i alla sina arbeten återgifva densamma,
och när å andra sidan jag ser de dråpligaste gerningar, dem
historien vet att omtala, som utförts af forntida monarkier
och republiker, af konungar, fältherrar, medborgare,
lagstiftare och andre, snarare beundras än efterliknas, ja hällre af
en hvar i all ting undvikas, så att af denna forntida dygd
det icke finnes ett spår qvar: så kan jag ej annat än både
förvånas och sörja, och det sä mycket mer som jag ser att i
förefallande rättstvister mellan borgare eller i sjukdomar, som
drabba menniskorna, man alltid håller sig till sådana
rättssatser eller sådana läkemedel, som blifvit uppstälda eller
anbe-falda af de gamla. Ty civillagarna äro ingenting annat än
utlåtanden af forntidens rättslärde, de der blifvit ordnade och
nu lära vår tids rättslärde att skipa lagen; ej häller är
läke-. konsten annat än de forntida läkarnes erfarenhet, hvarpå de
nutida läkarne grunda sina föreskrifter. Men ändock, när det
gäller att ordna republiker, att upprätthålla stater, att styra
riken, ordna krigsväsendet, leda kriget, dörna undersåtarne,
utvidga väldet; då finnes det ingen herskare eller republik
eller fältherre eller medborgare som aktar på de gamles
föredömen. Detta kommer enligt min öfvertygelse icke sä
mycket af den svaghet, i hvilken vår tids uppfostran bragt
verlden, eller af det onda som overksamheten ådragit många
kristna länder och städer, utan fastmer deraf, att man ej har
en verklig kunskap om historien, så att man vid läsningen
icke hemtar deraf den nytta eller smakar det nöje, som den
erbjuder. Deraf kommer, att oändligt månge läsare gerna höra
de växlande händelser som i den förtäljas, utan att dock tänka
på att efterlikna dem, emedan de anse detta efterliknande svårt,
ja omöjligt, liksom om himlen, solen, elementerna, menniskorna
nu för tiden hade olika rörelse, ordning och förmåga mot hvad
de hade förr i verlden.»
En jämförelse mellan boken om Herskaren och
Betraktelserna visar att båda dessa arbeten i fråga om de sedliga
principerna intaga samma ståndpunkt: de flesta af de satser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
