Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4IO
DEN NYASTE LITERATURFN I SKOLFRÅGAN.
oss ett nytt slags läroverk, en s. k. borgarskola. Mellan dessa
båda hufvudpunkter i förfis reformprogram finnes ett visst
inre sammanhang, i så måtto att de ytterst hvila på en
gemensam grundåskådning, nämligen på den grundsatsen —
hvilken såsom en röd tråd genomgår hela boken — att hvaije
läroverk, af hvad slag det vara må, som vill uträtta annat
än lappverk och åtminstone «närma sig till likhet med» en
verklig, helgjuten organism, måste ega ett klart fattadt och
behörigen begränsadt mål, som det kan och får konsekvent
fullfölja från början till slut utan mäklande kompromisser och
jämkningar med hänsyn till allehanda biintressen. En skola,
som tror sig kunna arbeta samtidigt för flere väsentligen
skilda mål, betecknas såsom «en hybriditet, om hvilken ingen
kan säga hvad hon rätteligen är» (s. 8, 63), en tanke som fått
ett än mera drastiskt uttryck i förf:s anförande vid sista
läraremötet, där han säger om en sådan skola, att den ci sin väg
påminner om dessa universal-instrument, som på en gång
skola vara knif, gaffel, korkskruf och tandpetare, men icke
beqvämt uppfylla någotdera ändamålet». Det må tilläggas,
att förf. i full öfverensstämmelse med denna sin allmänna
ståndpunkt äfven inlägger en liflig protest mot det från vår yttersta
pedagogiska vänster mer än en gång framkastade yrkandet,
att folkskolan bör sättas i samband med det allmänna
läroverket, så att afgångsbetyg från den förra berättigar till
inträde i det senare, och allra hälst så att det allmänna
läroverkets tfÖrsta klass bör borttagas men inträdesfordringarna
för den andra icke sättas högre än hvad folkskolan* bör kunna
åstadkomma» (s. 44). Detta dock mer i förbigående; likasom
man snart finner, att äfven frågan om de båda clärda
liniernas» inbördes förhållande af förf. själf, åtminstone för tillfället,
betraktas såsom bisak i jämförelse med alt som rör det yngsta
skötebarnet, borgarskolan. Detta framgår alldeles otvetydigt
af följande slutbetraktelser: «Huru den lärda skolan i sina olika
grenar gestaltar sig, det beror emellertid icke till oväsentlig
del af hennes öden i den öfriga verlden (härvid syftas
tydligen närmast på fordringarna i universitetsexamina äfvensom
på vilkoren för inträde vid åtskilliga tillämpningsskolor, såsom
krigsskolan, tekniska högskolan, veterinärinstitutet m. m.) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
