Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4IO DEN NYASTE LITERATURFN I SKOLFRÅGAN.
kan endast ringa af oss (den egentliga skolans målsmän)
modifieras. Men hvad vi kunna låta växa upp på alldeles
nationell grund och der vi hafva friare händer vid inrättningen, det
är skolor för borgarklassen. Det är detta, som är vårt
djupaste samhällsbehof, det tränger sig fram på alla håll; det
hjelper ej att längre afvisa det och peka ena gången till
folkskolan och den andra till den lärda skolan. Dessa högre
folkskolor, folkhögskolor, fortsättningsskolor o. s. v. äro uttryck
af det kännbara behofvet både för land och stad af en
kunskap, sträckande sig vidare än folkskolans och dock icke
tagande den lärda skolans abstrakta form» o. s. v.
Korteligen, ehuru förf. far tillfälle att mer och mindre
flygtigt behandla äfven en del andra på dagordningen
stående pedagogiska frågor och med afseende på dem framlägga
sina tankar och önskningsmål, så är det likväl tydligt, att den
föreliggande skriften i främsta ruinmet är och vill vara ett
kraftigt inlägg till förmån för borgarskolan. Ty därhän syfta
mer och mindre direkt alla däri förekommande allmänna
resonemang. Också; framställas ganska detaljerade förslag
rörande den yttre och inre organisationen af lägre och högre
borgarskolor (s. 18—25); hvarjämte förf. söker att visa-och
med siffror styrka, huru som ett tillräckligt antal dylika
skolor skulle kunna åstadkommas därigenom att man så
småningom i den angifna riktningen omdanade och vidare
utbildade våra — skäligen onyttiga och framdeles öfverflödiga —
pedagogier och treklassiga läroverk, till sist äfven de
femklas-siga, utan synnerligen ökade kostnader för staten, så mycket
hällre som man enligt förfis mening borde kunna påräkna, att
kommunerna (och eventuelt landstingen) skulle vara tillräckligt
intresserade af en sådan förändring, för att de skulle finnas
villiga att vid behof i sin mån bidraga därtill med
erforderliga penningmedel, isynnerhet om de tillförsäkrades
tillbörligt inflytande på de nya läroverkens närmare inrättning
och styrelse (s. 31 o. f.) — På dessa kostnadsberäkningar och
organisationsdetaljer kunna vi här icke inlåta oss. Endast så
mycket må nämnas, att den af herr Fredrik Anderson
förordade borgarskolan icke ar slafviskt tillskuren efter tyskt
mönster, i trots däraf att namnet är importeradt från Tysk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
