Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nyaste literaturen i skolfrågan.
427
reerfarenheten kan så småningom lyckas att finna
läroämnenas naturliga ordningsföljd —, kort sagdt sättet att röra sig
fram mot skolans mål». (Verd. s. 49—51.)
För öfrigt talas på mer än ett ställe om det i
demokratisk riktning uppfostrande inflytande — till utrotande och
förekommande af klasshat, lärdomshögfärd o. d. —, som
borde utgå från en sådan för alla samhällsklasser gemensam
skola; hvarjämte slutligen äfven framhållas åtskilliga yttre
olägenheter såsom oskiljaktiga från en altför skarp och för tidigt
inträdande skilnad mellan olika läroverk och bildningslinier.
* *
»
En starkt prononcerad afvoghet mot klassiska
språkstudier i allmänhet och mot latinskolan i synnerhet utgör öfver
hufvud det mest i ögonen fallande karaktärsdraget hos och
helt visst äfven det starkaste föreningsbandet mellan dessa nu
senast omtalade «reformvänner» — en hederstitel som de hälst
vilja förbehålla ensamt åt sig själfva. Hos mer än en ibland dem
sträcker sig, såsom vi sett, denna afvoghet vida längre, nämligen
till alt slags i skolan förekommande i någon mån vetenskapligt
språkstudium. En och annan, som är mera intresserad af
moderna språk och modern språkvetenskap, förmenar däremot,
att språkstudierna vid våra allmänna läroverk bedrifvas altför
litet vetenskapligt. Detta gäller närmast och i synnerhet om
hr Drake, som förordar ett slags resonerande skolgrammatik,
författad i enlighet med den s. k. tfunktionsgrundsatsen» i
stället för såsom hittills enligt «rektionsgrundsatsen och
kännemärkesmetoden». (Några ord i läroverksfrågan s. 37). Men han
sckunderäs i denna punkt åtminstone till en viss grad af hr
Hedin, för så vidt som denne förklarar, att äfven i «de allra
berömdaste latinska skolgrammatikorna» finnes af modern (d.
ä. historisk och komparativ) språkvetenskap «icke en skymt,
ej minsta fläkt.» (Om latinherraväldet s. 66).
För dem alla är det emellertid gemensamt, att de i mer
och mindre energiska ordalag tadla det sätt, hvarpå
språkundervisningen för närvarande skötes, oftast ur den synpunkten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
