Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niccolö machiavelli.
443
i sina bref och lustspel. Sin hustru, sina barn var han alltid
ömt tillgifven under .hela sitt lif. Men i hans själslif låg den
sanna källan till hans storhet En af hans förståndsgåfvor
öfverträffade alla de andra, och i den öfverträffade han äfven
alla sina samtida: det var en alldeles egendomlig förmåga att
utfinna de verkliga orsakerna till historiska och sociala
händelser. Han var icke en tålmodig forskare efter detaljer, och
han hade icke ett spekulativt sinne, som någonsin dröjde vid
metafysiska och abstrakta betraktelser öfver menniskonaturen.
Men ingen kunde såsom han efterspana och upptäcka
ursprunget till och följderna af en politisk hvälfning eller en social
omdaning; ingen såg såsom han de egenskaper, som bestämma
ett folks eller en stats natur; ingen kunde så som han
framställa, hurudan i ett gifvet samhälle karaktären var icke så
mycket hos den eller den suveränen särskildt, som fastmer
hos suveränen, fältherren, aristokratien, folket i allmänhet.
Deruti uppenbarade sig hela den’ utomordentliga originaliteten i
hans intelligens.
Denna hans rådande egenskap dref honom med
oemotståndlig åtrå att egna sitt lif åt statssaker. På dem kunde
han visserligen icke göra stor lycka, ty, om äfven han var
ganska lämplig för dem, hade han dock icke i någon ovanlig
grad detta praktiska sinne, som genast kommer underfund
med menniskors karaktär och liksom instinktmessigt träffar
sättet att leda och beherska dem. Härutinnan öfverträffades
han, tvärtom, af många sina samtida, främst af Guicciardini.
Men Machiavelli fann i statssakerna fritt fält för sina
iakttagelser, för sin själs feberaktiga verksamhet, och derför lade
han sig efter dem med brinnande ifver. När han kommit in
i den florentinska republikens kansli, var han i början
ingenting annat än en ypperlig sekreterare; men den trägna
omsorg han egnade åt sina embetspligter, hans sträfvan att alltjämt
eftertänka och framställa nya planer gjorde, att han vann
Soderi-nis förtroende, hvilken snart använde honom i vigtigare värf.
Den händelse, som för alltid bestämde hans själsrigtning,
som öppnade den redan af naturen för honom utstakade
banan och gaf uppslaget till hans verkliga politiska uppfostran,
var beskickningen till Cesar Borgia. Han vardt då varse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
