Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mårten luther.
573
gadt, att näst Herrens apostlar intet namn i kristenheten
gäller för att vara märkligare än Mårten Luthers. Och då hafva
vi äfven skäl till jubel deröfver, att han är vår, och allvarligt
böra vi spörja om de löften och de förpligtelser det för med
sig att lefva i ett af Luthers ande beherskadt tidehvarf.
En menniska må vara högt stäld eller lågt, i den ena
samhällsordningen eller den andra, hon må vara med särskilda
anlag rikt eller mindre rikt begåfvad: — tre ting äro for
alla lika. Det första är detta, att menniskan i sitt inre
gömmer en drift, som förr eller senare i samvetet gifver sig
tillkänna såsom en oafvislig pligt, att sträfva efter
förverkligandet af en fullkomlig menniskotillvarelse: ingenting lägre. Det
andra är detta, att på samma gäng den enskilde har till
uppgift att blifva ett helt för sig, han q annorledes kan förverkliga
detta än så, att han ingår i slägtet, låter sig bära af dess
samfundskraft. Det tredje är detta, att i mån som
menniskolifvet utvecklar sig, alla andra frågor träda tillbaka eller,
rättare, träda fram för att låta sig bestämma af dessa tvänne:
huru skall jag inträda i högsta möjliga enhet med Gud?
hvilket skall vara mitt allmänna grundförhållande till verlden i
dess helhet? Med begge dessa söker menniskan frihet, frihet i
gemenskap med Gud, änskönt af honom beroende, frihet i
förhållande till all verlden, änskönt sjelf en del af verlden.
Hvad svar gifver Luther på dessa sista frågor? Klarast
har han för första gängen gifvit svaret i sin berömda
predikan om en kristen menniskas frihet, denna skrift som bildar
liksom det omedelbart uppbyggeliga sidostycket till de 95
theserna, i hvilka mera åsyftades en granskning, ett
undersökande. Såsom Luther här tecknar en kristen menniskas
frihet, så tänker han sig den kristliga fullkomligheten. Men det
gifves en annan urkund, som vi desto hellre slytligen vända
oss till, som den kommit att utgöra det banér, under hvilket
hela den protestantiska kristenheten genom Gustaf Adolf
vunnit i det kristna Europa erkänd rätt att vara till, jag menar
den Augsburgska Bekännelsen. Der skildras Guds barns herliga
frihet eller den kristliga fullkomligheten såsom inbegripande,
dessa tvenne stycken: för det första, i förhållande till Gud,
att i vördnadsfull och förtröstansfull kärlek umgås med Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
