Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM OCH PÅ AFRIKANSKA SPRÅK. 117
förliga med det bekanta, som den svenske munartforskaren
mottog då han ville höra imperfektformen af dö [«Säger ni
. jag deg eller jag dödde här på orten? — Här på orten säga vi
ingenting als, när vi äro döda.>»]) Under sådana förhållanden
borde en rundlig tid ha åtgått för en så omfattande genomarbet-
ning af språket som här egt rum; utforskandet af det ej obe-
tydligt enklare kunama-språkets allra allmännaste lagar tog ju
4 år. Almkvist har emellertid åt bischari-språket blott egnat
någon del af en 8 månaders resa uppför Nilen. En annan
del offrades åt studier i det alldeles olikartade nubiska språ-
ket, och Almkvist tyckes till och med hafva räknat dessa för
sin hufvudsakliga uppgift. Den som under dylika villkor kun-
nat åstadkomma ett värk sådant som det nu föreliggande
måste med en ovanlig metodisk skicklighet och säkerhet förena
en lingvistisk begåfning, som ’ställer honom vid sidan af en
Rask och en Castrén.
Af Almkvists arbete är ännu ej utkommen den afdelning,
som har det allmännaste intresset: den som athandlar bischari-
språkets förhållande till närskylda tungomål. Så föga under-
sökta som de hamitiska språken äro från komparativ syn-
punkt, kommer utan hvarje tvifvel Almkvists andra del att
bli ett högst viktigt inlägg i saken. Ej ens des kan ännu
sägas vara utredt, att bischari och dess närmaste fränder
med rätta bära namnet «chamitiska>, om med detta ord skall
antydas en särskild, närmare förbindelse med det språk som i
första hand räknas för Hams barns: forntidens egyptiska.
Väl har man i bischari ett och annat drag som förefaller rätt
egyptiskt (t. ex. genus- och artikel-märkena), men såsom sa-
kerna nu föreligga, synas, åtminstone för mig, ännu flera
grammatiska former peka åt det semitiska hållet. ”)
$) I sammanhang härmed må till bischari-grammatikens författare
hemställas följande betraktelse. Ändelserna i bischari-språkets perfektum
hafva allmänt, och äfven af Almkvist själf (i skriften om semiternas pro-
nomen) blifvit jämförda med de semitiska perfektändelserna. Denna jäm-
förelse ligger också utan tvifvel närmast till hands. Fråga kan dock vara,
om man ej hällre bör likställa dem med det semitiska imperfektets
prefix. Man jämföre omstående serier:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
