Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOO KLABAUTERMAN.
Klabauterman har lemnat Timor,
Klabauterman har gått i land.. .
Ett rop af fasa undslapp flickan
Och ned hon segnade på sand.
Är det minuter eller timmar
Som rinna bort i månens ljus?
Hon vet det ej — med stannadt hjerta
Hon lyss till andestämmans sus.
II.
Du hörde mitt namn — och din kind blef kall.
Hvart barn ju vet att det gäller
På hafvet skeppsbrott och olycksfall,
Om synlig jag fram mig ställer.
Som skeppets hjerta jag sitter der
Och ängsligt jag klappar — klappar
Och manar folket, då storm är när,
Att ta in klutar och lappar.
Om vakten på däcket nickar till,
Från lasten, der gömd jag sitter,
Med vredgad knackning jag varna vill
Så att ur slummern han spritter.
Men måste resan fa vådligt slut,
Då lemnar jag min förrättning
Och går i land för att välja ut
Nytt fartyg och ny besättning. *
Se mig blott ej så förtviflad an!
Mig också till sinnes gick det
Att skrämma till döds som klabauterman,
Som gasten med torskansigtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
