Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTONIUS OCH KLEOPATRA.
*59
men huru hon dött, visste ingen; t b ÅXT]ftèc oàSetc oiSsv säger
Plutarchus (k. 86) och i full öfverensstämmelse med honom
Dio: to ooLfkq ooSslc otSsv <J> zpomp 8trpftågrq. Man gissade,
att bonden medfört ormen eller ormarne 1) bland fikonen, men
hvarken funno de ormen i Charmions hand, såsom de göra
i Bohlins Shakspeare *), icke heller tydliga ormbett på bröst och
arm, såsom fallet är hos den ursprunglige Shakspeare.
»Somliga föregåfvo», säger Plutarchus, »att lätta styng sågos kring
Kleopatras arm», och Dio uppgifver, att dessa .fina styng
verkligen funnits. Båda intyga, att det icke svällde upp någon
fläck på hennes kropp eller sågs märke efter gift8).
Emellertid antog Cæsar, att hon dött genom ormbett (jfr det
följande) och denna förmodan undanträngde den andra sägnen,
som förmälde, att hon burit gift i en ihålig nål, hvilken hon
dolde i håret 4).
Hvad som gaf styrka åt den förra berättelsen var de
makedoniska qvinnornas sed att hafva ormar i sin
omgifning och använda dem vid mystiska religionsbruk (^Kaaoi),
såsom Plutarchus berättar om Alexanders moder Olympias
(Alex. k. 2), att i hennes boningsrum ormar kröpo fram ur
murgrön och mystiska korgar, lindande sig kring
thyrsos-stafvar till männens förskräckelse5). Härtill kom att
Kleopatra berättades redan lång tid ha på allehanda försök
bemödat sig att utforska, hvilket dödssätt vore det mest
smärtfria, och funnit, att »nästan endast ormens bett medför utan
ryckningar och andnöd ett sömnlikt borttynande och
hän-domnande, i det de sårade under en mild svettning i
ansigtet och sinnenas utslocknande lätt upplösas och blott icke
tåla att väckas, liksom de, som ligga i en djup sömn» (k. 71).
Berättelsen bekräftas af läkaren Galenus 6), som7) säger
sig sjelf ha sett, huruledes man i Alexandria medels hugg-
1) Enligt de romerske författarnes uppgift. Vg. Aen. VIII. 697. Hor.
Carm. I. 37. Prop. III. 11. 53.
2) För öfrigt har här Bohlin utan tvifvel gjort skådespelet en tjenst genom
«t taga bort Dolabella, som under Cæsars tal undersöker liket.
3) Jfr Shakspeare V. 2.
4) Denna sägen har Schlosser (Univ.-hist. Uebersicht etc.) funnit sannolikast.
5) Hor. Carm. II. 19 v. 18 ff. och Prop. III. 11. 53 hür nedanför.
6) F. 131 e. Chr., omkring ett decennium efter Plutarchi död.
7) Ilcpi rfc frqpiaxYj<; (Kuhn XIV. 236).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
