Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
GREKISKA OCH LATINSKA FÖRFATTARE.
tills du förfars». Thomander enklare: »Sokr. Han är ju bara
barn; Ej van att hänga så i luften högt som vi. Pheid. Om du
blott blefve van att hänga i ett rep!». — V. 710 kallar
Aristo-fanes vägglössen (xöpsic) korinter, en tydlig anspelning på den
rika handelsstadens blodsugande affärsmän af mångahanda slag.
Hallström har i stället »Lusitanier», en orättvisa mot Viriathi
tappra, för Aristofanes förmodligen obekanta folk. — V. 358
helsas Sokrates af koren (molnen) med titeln hårklyfveriernas
öf-versteprest (Xsjrroråwov X^pcav tepeö), ej, som Hallström har,
»skräppratets» öfversteprest. Det fina i nyansering och distinktion, som
är utmärkande för det grekiska skaplynnet, såsom Taine i sin
Philosophie de l’art en Grèce och andre anmärkt, detta drag
framträdde, som bekant, hos sofisterne och Euripides, i allmänhet
hos den yngre riktning, mot hvilken Aristofanes förde krig, starkt
och stundom till öfverdrift. Likasom Apelles och Protogenes»
då de skulle visa hvarandra, hvartill de dugde som målare,
täflade att dra de hårfinaste linjer (Plin. 35. 81), likaså öfverbjödo
desse ordets män hvarandra i »finspunnet tal» (Xeircoi Xoyot,
Xsrcrol (1’jftot, om två sådana personer Xeirrw XoYtotà Ar. Fogl.
318). Och Sokrates är i Molnen ej annat än en erke-sofist;
sjelfva hans finhet i resonnerandet sjunker här ned till det
närmast liggande felet. — V. 1356 H.: »hur baggens ull man klippte*.
Hvarföre ej skrifva »Baggens»? Utan tvifvel föreligger här
anspelning på ett personnamn, möjligen på den i lyr. fragm. 13
ed. Bergk omtalade kämpen under perserkrigen (töv Kpiov Dind.
synes ej nödvändigt). — V. 218. »Gungan», som leder tanken
på lek, är ej rätta uttrycket för den hängande korg, i hvilken
Sokrates, »sväfvande i skyn och filosoferande öfver soln», pre
senteras för publiken. — V. 226 f. H.: »du tänker dig öfver
gudar i en så bräcklig korg? Gör det på jorden, om du skal b.
Stället är snarare en fråga, framkallad af Strepsiades’ förvånade
enfald: om du skall tänka dig öfver gudar, skall det nödvändigt
vara i en korg ? Kan det ej ske på jorden ? — V. 559 H.: »sen
från mig de lånat en bild om hur ål man fiska kan».
Thomander tydligare: »Med en lånad bild utaf mig, fiskandet i grumlig
dam.» — V. 541 H.: »Ingen gubbe skåden I här som med
knölpåk i sin hand bultar upp hvem helst han får se under
elakar-tadt skämt». Snarare är meningen: Ingen gubbe skåden I här
som, under det han för ordet, dänger till hvem han råkar och
slår på detta sätt ifrån sig elakt skämt (näml. det som andra kasta
fram mot honom). En annan tolkning vore: för att öfver skyla
(eget) dåligt skämt. I alla händelser är H:s öfversättning
ofullständig och otydlig. — V. 232 H.: »med våld drar jorden snart min
tankes dunster ner till sig. På trädgårdskrassen kan du göra
samma rön>. Det sista är otydligt. Snarare: »fust såsom krassen
dunster till sig drar». — V. 1299 ropar procentarn, som får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
