Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467 GREKISKA OCH LATINSKA FÖRFATTARE.
(första och andra boken) samt två trösteskrifter, till Marcia och
till Helvia.
I det föreliggande tredje häftet visar hr Centenvall ett
framåtskridande i trohet mot originalet i jemförelse med sina första
försök på detta område. Det är ett i flera hänseenden
aktnings-värdt arbete, om också sakliga oegentligheter vidlåda det på ett
och annat ställe. T. ex. i talet för Sestius § 118 använder hr
C. om de på scenen församlade skådespelarne i romerska
skådespelet Simulans det vilseledande uttrycket »koren» i st. f. kören.
Ty hvad vi i detta fall veta om den yngre grekiska komedien
måste äfven på grund af de allmänna sceniska förhållandena
tillämpas på det mindre kända äkta romerska skådespelet. Här
kan knappt menas något annat än ett synodisk t canticum, ett
lyriskt parti som föredrogs af de på scenen befintlige
skådespelarne samfäldt, likasom fiskare-kören i Plauti Rudens. — § 121:
*Ack, allt detta jag skådat som lågornas rof» kan ej skanderas
anapæstiskt. Att genomgå de spridda ställen, der öfversättarens
uppfattning af texten ger anledning till kritik, tillåter ej utrymmet.
Nämnda häfte innehåller två af Ciceros förnämsta tal; men
dessa torde ej mera än de förut af hr C. öfversatta väcka något
allmännare intresse hos den läsande allmänheten utanför
examensstudiet. Enskildheterna af grälen på forum, i senaten eller
vid domstolarne under romerska republikens sista stormiga dagar
kunna ej vara kända af eller lockande för andra än dem, som
gjort historia och filologi till sitt studium. Väl finnes der
åtskilligt af allmännare politiskt eller kulturhistoriskt intresse; men
detta är inväfdt i en massa personligheter och enskildheter och
i en polemik, som oaktadt all sin liflighet sällan förmår fängsla
oss. En annan sak är att läsa Cicero på latin, då man kan
njuta af hans virtuositet att behandla sitt modersmål, och med
de ofvan nämnda förutsättningarna för att så att säga kunna lefva
sig in i den tiden. Då blifver nog äfven innehållet mera intressant.
I hr C:s öfversättning trötta äfven de långa meningarna. Arbetet
är minst sagdt lika stort som nyttan och nöjet, då man skall
plöja igenom sådana perioder som denna: »och till och med
den förtjensten hos Publius Sulla synes mig ej böra förbigås med
stillatigande att, ehuru han hade grundat denna koloni och ehuru
statens intresse nödvändiggjorde beredandet af fördelar åt
kolonisterne på de gamle pompejanernes bekostnad, han likväl
gjorde sig så älskad och omtyckt af bådadera, att det nästan ej
ser ut, som om han trängt de ena från sina besittningar utan
insatt båda partierna i sina.»
Seneca förtjenar så väl att bli bekant i vidsträckta kretsar
genom sitt snille, sina fina iakttagelser öfver
menniskokarakte-rerna och sin af sann mensklighet genomandade framställning,
att hvarje öfversättning af hans skrifter bör mottagas med tack-
Ny Sv. Tidskr. 6:te årg:s 7:e häfte. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
