Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>»OVER DE HÖIE FJELDE.> 35
gamla föräldrar, sedan blott sin gamle far att passa och
sköta, och då Anders ändtligen fick ett litet ämbete, så var
det så litet, att de icke strax, icke alldeles strax vågade
gifta sig. Det var alla dessa räntor, denna gamla skuld,
som man dock måste försöka att blifva litet af med, och så
väntade de vidare.
Om sommaren träffades de alltid en kortare eller längre
tid och sågo då, huru de ömsesidigt blefvo äldre med hvart
år. Det var med en viss beklämning de emotsågo dessa åter-
seenden. Männe Anders hade blifvit ännu magrare, ännu
mera gråhårig? — Månne Mina ännu liknade den unga Mina,
eller var hon snart lika rund och tunnhårig som sin salig
mor? — Så vande de sig vid att förstå, att de båda icke
längre voro unga, och så gifte de sig ändtligen, då de voro
fyrtio år.
Minas far hade dött ett halft år förut, och det hände
dem den stora lyckan, att Anders fick pastoratet efter ho-
nom. Det var icke något stort ämbete, långt derifrån! An-
ders hade kanske haft utsigt till att söka ett större, men
det var det gamla hemmet, det kära gamla hemmet, och nu
skulle de icke vänta en månad längre.
Anders såg mycket äldre ut, än han var. Strängt ar-
bete, försakelser och bekymmer hade fårat hans kinder, gjort
hans stora ögon insjunkna och stänkt många hvita fläckar i
hans mörka hår. Han såg nästan alltid allvarlig ut, det
glada studentlynnet hade blåst af honom. Mina hade blif-
vit fet. Hon hade redan i många år sett ut som en gift
hustru. Hon hade en frisk hy, som nu hade fått en litet
för stark färg. Den ständigt röda färgen på kinderna var
icke längre ungdomens rodnad, som går och kommer. Hen-
nes mycket blonda, mjuka hår hade blifvit tunnt, men hon
bar det ännu som förut, struket bakom öronen med en li-
ten lodk på hvar sida. — Ja, de hade blifvit gamla, men
prestgården såg ungefär ut som förr, och den stora granen,
omkring hvilken de hade lekt >»sista paret ut» den der som-
maraftonen, ja dex hade icke blifvit en dag äldre. Den stod
der lika hög och kraftig, med nya ljusa skott på qvistarne
och tycktes säga: »Åh, ett halft århundrade mer eller mindre
hvad gör det?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
