Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 LITERATURANMÄLNINGAR.
pastorat. I hvilket hänseende kan denne man kallas en akade-
misk öfverliggare? Sin plats bland förf:ns typer har Korén er-
hållit dels för sin styrka i ekonomi, en egenskap, hvilken aldrig
till någon oroväckande grad varit vanlig bland gamla studenter,
dels och väsentligen såsom instruktör af prester, som beredde
sig till disputationsprof för pastoralexamen inför Lunds dom-
kapitel. Denna verksamhet angick platt icke universitetet som
sådant, och sådana latinska disputationsprof förekommo lika väl
eller lika illa inför Sveriges öfriga domkapitel (planschen p. 330 -
synes ock ha tagit sina ’gubbar’, särskildt en consistorialis med
pipskägg och i vräkig ställning, från annat håll än Lund). Sedan
trettio år äro de emellertid afskaffade, och det är svårt att se,
hvilken betydelse Koréns ofvannämnda verksamhet (före 1845)
kan ega för universitetsfrågan i våra dagar. Denna anmärkning
kan för öfrigt göras mot många af Thord Bondes figurer.
Originalet till Stafvenius kom 1 sitt 22:dra år till Lund,
absolverade i sitt 24:de teoretisk-teologisk examen och lem-
nade Lund 31 år gammal för att tjenstgöra vid det allmänna
läroverk, hvarest han ännu är ordinarie. Efter sin teologiska
examen hade han börjat studera till filosofisk grad och för att
bereda sig medel dertill dels tagit sig lärarekondition på landet,
dels börjat gifva undervisning för studentexamen, i hvilken senare
verksamhet han slutligen så invecklade sig, att han aldrig tog
examen inför filosofiska fakulteten. Detta är historien om mån-
gen fattig students öden vid universitetet, äfven utom Lund, och
den skall visst upprepas under alla organisationsförhållanden.
Stafvenius var lika samvetsgrann i sin egenskap af lärare som i
egenskap af ekonomisk och moralisk mentor för sina ’kandida-
ter’; att sjelfva systemet eller den s. k. privata dimissionen hade
sina betänkliga sidor, skall ej förnekas. Studentexamens för-
läggande till läroverken var utan tvifvel en ’stor och förnuftig
reform’, och om ungdomen nu för tiden icke kommer mycket
bättre underbygd till universitetet än för tjugu år sedan, så —
är felet åtminstone icke universitetets.
Författarens teckning af N. P. A. (namnet Stenpeter är väl
förf:s uppfinning och tillhör ej traditionen) är i flera hänseenden
ett förtjenstfullt bidrag till denne originale mans biografi; den
hade icke behöft eller bort kryddas af mindre exakta berättel-
ser, huruledes han förbisågs af professorer och utmärktes af
studenter. Det är svårligen riktigt, att A. helst ’lefde med
mera försigkomne yngre studenter: hans umgänge var med äldre,
naturstudiet älskande studenter och med yngre akademiske lärare.
Det på sid. 118 skildrade uppträdet skall säkert ingen af Ange-
lins närmare umgängesvänner finna mannen likt. Han var alls
ingen driftkuku för rumlande ungdom och höll sig för god att
deltaga i dess orgier. Icke heller var han bortkommen i um-
gänget, fastän åtbörder och tal voro något underliga; han visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
