Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 LITERATURANMÄLNINGAR.
RN
de här lyda på svenska, tillhöra herr Ring, och honom ensam,
men ej Heine, på hvars räkning man icke har rätt att föra en
sådan platthet. Detsamma gäller om det ställe i prologen till
Lyriskt Intermezzo (andra strofen), där Heine säger om den
dystre och menniskoskygge riddaren, som om dagen ej sade
ett ord:
Kam aber die Mitternachtsstunde heran,
Ein seltsames Singen und Klingen begann —
An die Thöre da hört” er es pochen.
hvilket återgifves sålunda:
Men kom endast midnattsstunden när,
Så underligt sang det och klang det där
Han stilla till hvila sig lade.
I det allbekanta stycket: Ein Jungling liebt ein Mädchen
lyder andra strofen i öfversättningen:
Förargad då flickan tager
Den förste, bäste man,
Som kommer henne i vägen,
Ej ynglingen gör så han.
Nej, det gör han visserligen icke, och det af goda skäl. Men
Heine sätter ej häller något dylikt i fråga, utan säger blott:
Der Jängling ist öbel d’ran.
Intet hade varit enklare än att öfversätta efter orden:
Men gossen är illa däran.
Lika illa, om ej värre, har det gått författarens mening på
några andra ställen. Så i romansen till en sångerska (sid. 71),
1 hvars fjärde strof det talas om Rolands fall. Öfversättaren
säger nämligen:
Af honofn (Ganelon) Rolands fall beredes,
I blod han simmar, andas kort; -—
Till kejsar Karl sig icke svingar
Den ton, som från hans jagthorn klingar,
Till marken döden riddarn tvingar,
Med honom sagan flyktar bort.
Men sagan förtäljer aldeles motsatsen eller att tonerna från Ro-
lands horn verkligen hunno fram till kejsaren och hans följesla-
gare, fastän icke tillräckligt tidigt för att de skulle kunna komma
Roland till hjälp, — och Heine följer sagan. Ty hos honom
heter det:
Kaum mochte fern sein Jagdhornzeichen
Das Ohr des grossen Karl’s erreichen,
Da muss der Ritter schon erbleichen, etc.
hvilket med bibehållande af öfversättarens rim lätt hade kunnat
återgifvas, t. ex. förslagsvis:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
