Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 LITERATURANMÄLNINGAR.
Och med glädtig min sitt hufvud
Nu Almansor ben Abdullah
Böjer öfver sirad dopfunt
Uti domen i Cordova ’”).
D. v. s. han låter döpa sig af kärlek till en kristen kvinna, och
till yttermera visso heter det i slutet af andra romansen:
Och "så sant jag kristen är!” han
Tretti gånger svär på qvällen.
De föregående anmärkningarna hafva gält bristande trohet
mot författaren; men herr Ring har äfven låtit komma sig till
last en och annan förseelse mot svenska språket. I detta språk
har t. ex. ordet karm sedan sekler tillbaka ej haft annan bety-
delse än den som Spegel uppger, nämligen »vrede som invärtes
kväljer>, och detta ord äfvensom dess sammansättning kärleks-
Aarm, som förekomma på tre ställen (det förra på sid. 65, det
senare två gånger på sid. 45), betyda således något helt annat
än de motsvarande tyska Harm, Liebesharm, som snarare borde
återges med kval, kärlekskval, eftersom i tyskan Harm definieras
som >»anhaltender tief kränkender Gram» och Gram åter är »>an-
haltende tiefinnen am Herzen nagende, verzehrende Betrubnis>
(Sanders). — Ordet Aalunkrar (sid. 26) finnes hvarken i denna
eller någon annan form i svenskan; användandet däraf har tyd-
ligen varit en förtviflans utväg för att få ett rim till junkrar. —
Tyskeri är också uttrycket blicka — an (sid. 125); svenskan har
substantivet anblick, men ej något verb anblicka. — Dansk åter
är konjunktionen 7zexs, som förekommer åtminstone tre gånger
(sidd. 56, 62, 151); på ett annat ställe (sid. XI) läses däremot
men, hvilket sannolikt skall vara 2/2 för medan såsom motsva-
rande t. derweilen. — Men hvarken tyskt eller danskt eller svenskt
är bruket af maskulint genus för ordet svala (sid. 148):
Spörj svalan i luftens fäste,
Han kan det säga för sann;
Han bygde sitt kloka näste
Vid hennes fönster, kan.
Orsaken, som vållat detta absolut förkastliga våld på moders-
målet, ligger i öppen dag: det är rimmet, och till på köpet ett
så eländigt rim!
Dock, det är tid att afbryta dessa anmärkningar, som blif-
vit så många, att de möjligen skulle kunna misstänkas för att
hafva tillkommit i den bestämda afsigten att, som man säger,
»nedgöra> herr Rings öfversättning af Buch der Lieder. Detta
”) Den felaktiga betoningen af detta ord får skrifvas på Heines räk:
ning. Däremot har denne i alla tre romanserna om Almansor nästan utan
undantag iakttagit assonansen, hvaraf intet spår finnes i öfversättningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
