Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 261
ningar, som de af honom själf föreslagna k£vävt (för gväft),
djävul (djefvul), djärv (djerf). gras (grace), plymascherad
(plumagerad), glass (glace)? För öfrigt innebära de samt-
liga en ändring af flere än ex bokstaf; är det endast, då dy-
likt föreslås af rättstafningssällskapet, som det är anstötligt?
Men prof. T. vill äfven — och såsom mig synes, med
ännu mindre skäl — att man skall också på så sätt visa
hofsamhet i fråga om reformens omfång, att man icke ens
i de punkter, som nu upptagas till ändring, genomför den
konsekvent. Så t. ex. vill han visserligen i likhet med rätt-
stafningssällskapet, att c och z såsom tecken för s-ljud ut-
bytas mot s, men detta icke så »hänsynslöstr;, d. v. s. konse-
kvent, som sällskapet vill, utan endast i vissa ord, t. ex.
gras, glass, sigenare, sicksack (men rubricera o. s. v. i oänd-
lighet, zoologi m. m.); han vill skrifva bagasch, men gage;
marschalk, men människa; gav, men af; begravt, men haft
(dock pt. kavdt), bunt men vindthund; päst, men gest; mänsk-
lig, men svensk; värs, men diverse; härrlig, men herre.
Ett dylikt sätt att reformera måste jag obetingadt anse sämre
än ingen ändring alls, ty som prof. T. så riktigt anmärker
— visserligen icke mot sig själf utan mot rättstafningfbäll-
skapet —: man »>lättar icke lärjungens möda, när man för
vissa fall stadgar stavningsändring, för andra åter ser sig
nödsakad att bliva vid det gamla». Och för den, som redan
kan stafva, blir på så sätt mödan af en ändring orimligt ökad
utöfver hvad nödigt vore; ty man får då att lära sig, hvilka
ord inom en viss kategori som skola ändras och hvilka som
skola zcke ändras, i stället för att man kunde pretendera att
få en enkel och lättlärd ändringsregel, om ej för annat så
dock för reformens egen skull. , Ty, för att åter låta prof.
T. tala, »huru mycket en lätt regel betyder se vi allra bäst
däraf, att intet förslag haft lättare att bryta sig väg än det
som rörde teckningen af & för p. »Kv för gv har ögonsken-
ligen vunnit framtiden på sin sida — och detta i väsentlig
mån blott för den bekväma regelns skulb. Men hade prof.
T. skolat uppgöra regeln, så hade han säkerligen föreslagit,
att gv skulle tillsvidare kvarstå i orden gqvinna, gvast, qvar,
emedan /£&v skulle vara »för mycket stötande» i dessa »så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
