Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFFSSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 263
förslag» (s. 110). Jag vill mot dessa yttranden icke fram-
draga, hvad förf. själf medger, att känslan är >en kanske
bedräglig känslä; jag vill ej häller antaga, att den språk-
känsla, han vill gifva vitsord, är den som tillkommer honom
själf eller någon annan person med >»ett ovanligt skarpt språk-
sinne», utan jag antar — trots hans tal om »det slöa språk-
sinnet» (s. 64) — att gemene man också får hafva ctt ord
med i laget; och jag skulle då kunna vara fullkomligt med om
de citerade yttrandena, sådana de nu äro formulerade, så
vidt icke det låge något annat uti dem, än det de vid första
påseende tyckas innebära. Men. de böra ses i belysningen
af prof. T:s myckna tal om naturen: »vi skola närma oss
till naturen; »må vi arbeta på att omforma vår skrift där-
hän, att den så mycket som möjligt blir naturlig» (s. 142 f.);
ja, hela hans skrift om »natur och onatur» vill vara ett för-
svarstal för naturen. Detta är icke alldeles öfverraskande
att höra från en förf., som hyllar satsen. »må språket ha sin
gäng», som yttrat: »de största språkorimligheter i verlden
blifva riktiga, så snart de fått bruket på sin sida, liksom den
värste usurpator blir legitim, när han blott sitter fullkomligt
fast på sin tron» och >»ett språk är icke annat än ett inom
en viss krets rådande modx, uttalanden, hvilka jag redan i
min uppsats -Om språkriktighet: tillräckligt kritiserat. Samma
laissez-aller-teori, som i de citerade yttrandena framträder
rörande talspråket, genomgår det nuvarande inlägget i den
ortografiska frågan. Han tycks på god tro anta, att »en på
historisk och naturlig väg uppvuxen ortografi> är eo ipso
god och värd respekt. Från samma synpunkt kunde man
taga till orda för värtor, finnar, långa — och hvarför icke
också smutsiga — naglar m. fl. »naturliga> bildningar på
människokroppen. Men det finnes en annan motsättning än
den — natur och onatur — som prof. T. så lifligt behjär-
tar; det är natur och konst, eller kanske ännu rättare, natur
och kultur. Skriften lika väl som talet är och bör vara en
konstprodukt, och dess naturliga utväxter få icke respekteras,
så snart de ej främja språkets uppgift, att på lättas! möjliga
sätt kommunicera tanken. Det synes mig vara det betänkligaste
grundfelet i prof. T:s skrift, att så snart han — med stort
skarpsinne, det medger jag villigt — lyckats uppvisa de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
