Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.
historiska och psykologiska orsakerna till ett skriftbruk, han
redan dermed anser sig hafva rättfärdigat detta bruk. Men
han glömmer då, att det att lyckas förklara en företeelse
icke är detsamma som att lyckas försvara densamma. Tout
comprendre, c’est tout gardonrner; och på förlåtelse kan möj-
ligen vår nuvarande ortografi göra anspråk, men den är icke
värd, att en talang sådan som prof. T:s bortslösas på ett
omöjligt försvar af densamma.
Prof. T. har — ofta mästerligt — påpekat sammanhan-
get mellan vår språkkänsla och vår gängse stafning, men
han har icke gjort, hvad han dock borde hafva gjort, skilt
emellan de fall, då stafningen uppstått på grund af språk-
känslan, och de, då språkkänslan uppkommit på grund af
stafningen; förf. till "Språkets makt öfver tanken» har, såsom
J. N. i den citerade artikeln så träffande anmärker, försum-
mat att taga i betraktande »ett i barndomen inlärdt stafsätts
makt öfver tankem Men detta måste man göra. Och se-
dan man sälunda skilt mellan de ursprungliga och de our-
sprungliga psykologiska rötter, med hvilka vårt nuvarande
rättstafningssystem fasthänger vid vår själ, måste man vidare
undersöka fastheten af de senare — något som prof. T. icke
häller gjort — och ändtligen taga i öfvervägande, om denna
är så stor, att dessa sekundära rottrådar möjligen icke ännu
kunna afskäras, änskönt att det vore önskligt. Ty respekt
kräfva — åtminstone frän dens sida, som håller på »natur-
lighet> — endast de ursprungliga rottrådarna, d. v. s. den
språkkänsla, som existerar oberoende af stafningen och icke
framkallats af en förkonstlad stafning; lika visst som man
vid en reform af klädedräkten icke får taga hänsyn till den
hos modedockan genom konstlade vanor — eller rättare
sagdt ovanor — framkallade känsla, som tvifvelsutan lifligt
uppreser sig mot borttagande af snörlif, höga klackar och
turnyr. Huru ofta hör man icke om en verkligt »naturlig?
dräkt, d. v. s. en som ställer »naturem i förnuftets, det ända-
målsenligas tjänst — att den är oskön, »väcker anstöt» o. s. v.,
alldeles som det heter om en förnuftig stafning. Samma
slafviska undergifvenhet under det gängse bruket måste ock
den göra sig skyldig till, som .anser, att »ett språk är icke
annat än ett inom en viss krets rådande mod». Låtom oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
