Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN. 265
emellertid få ögonen öppna för, att modet — konstens extra-
vagans — oftast är höjden af onatur, liksom fallet också är
med det af ingen konst tuktade naturtillståndet. Här som
ofta annars räcka ytterligheterna hvarandra handen, och då
prof. T. försvarar »naturem, pläderar han faktiskt för —
onaturen.
Denna skefva uppfattning af språkriktighetsspörsmålet
röjer sig vid prof. T:s framställning af hvad han kallar >sam-
hörighetslagen>». Hans uppsats säger sig förnämligast åsyfta
xatt påvisa denna lags betydelse och att hävda dess för till-
fället misskända rätts. Det senare må hafva varit behöfligt;
i så fall skall det emellertid blifva min uppgift att söka bi-
draga till att återförvisa den inom de behöriga gränser, den
nu tyckes vilja öfverskrida. Det förra var emellertid icke
så af nöden, som prof. T. tror. Dels har nämligen samma .
synpunkt redan 1880 framhållits i Pauls >»Zur orthografischen
Frage», som icke blifvit obeaktad i Upsala; dels har på de
diskussionsmöten i rättstafningsfrågan, som förliden vinter
till stort antal ägde rum i Upsala, bäde undertecknad och
andra vid åtskilliga tillfällen framhäft ifrågavarande lags
betydelse +). Men, svarar prof. T., samhörighetslagen krän-
kes ju ändock genomgående af rättstafningssällskapets regel-
bok, som bjuder oss att skrifva kålla, men i presens holler; ridå,
men i genitiven ”ridos; kassera, men kasör o. d. Ja, om: den
det gör! Men det är eget nog, att ehuru vär rättstafnings-
lära utgått i 5,000 ex., lästs af förmodligen minst 10,000
personer, kritiserats — stundom rätt utförligt — af några
hundraden, har dock ingen utom prof. T. känt sig manad
att opponera sig mot sådana lindrigast sagdt besynnerliga
stadganden, som de nyssnämda. Skälet torde vara lätt fun-
net: ingen mer än han har kunnat upptäcka, att sällskapet
vill skrifva Aoller o. d. S. 27 tviflar till och med han på,
”) Hade prof. T. under sin Upsalavistelse haft tid och lust att någon
gång bevista en dylik sammankomst, skulle han hafva funnit, att flere af de
synpunkter, han i sin broskyr framställer såsom nya eller förbisedda, icke
varit så främmande för rättstafningssällskapets "ledande män”; så t. ex. har
skälet till konsonantens enkelskrifning i min, din, sin o. s. v., som prof. T.
(s. 55) påstår hafva "blivit så förbisedt af våra äldre och yngre ortografer",
upprepade gånger af mig och andra framhållits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
