Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 «PROFESSOR ES. TEGNÉR OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.
hvarför jag icke är lämpad att i dessa punkter försvara säll-
skapet mot hans angrepp, ehuru det å andra sidan, af skäl
som jag ofvan angifvit, icke kan falla mig in att uppträda
mot en stor och nyttig rörelse, därför att den möjligen i
något afseende kommer att gå i annan riktning än jag önskat.
Dels äro en och annan af hans anmärkningar mig obegrip-
liga, såsom då han (s. 62) säger, att en stafning passera,
muslin, anulera - skulle leda till, att dessa ord >»läsas efter
mönstret af kusera, kusin» och granulera; äfven utan den
klandrade stafningen . vet jag mig nämligen aldrig hafva
gjort någon skilnad mellan dessa ord och vid uttalandet af
de för dem gemensamma bokstäfverna. Dels ändtligen äro
några af hans invändningar af den art, att hvarje uppmärk-
sam läsare nog själf kritiserar dem, min åtgärd förutan; så
t. ex. då han (s. 126) ber oss »besinna> att en stafning sådan
som »närnd (particip af nämna) försvårar gram matikan, som
därigenom får »>en ny klass oregelbundna värb, som i vissa
former förlorar 22, och han hotar med att »den tacksamhet,
sällskapet möjligen kan förvärva sig af bisittarna på skolans
nedersta bänkar, kommer att uppvägas af missnöje och
ogunst hos dem som hunnit några bänkar högre upp». Vi
befara, att prof. T. ej häller lyckas vinna de senares bifall,
åtminstone icke i händelse de hunnit så långt upp, att de
börjat läsa logik. Ty då inse de nog, att det talade språket
icke har att göra med bokstäfver utan ljud, och att en
duglig grammatika nog lär få lof att tala om de oregel-
bundna värb, som i vissa former förlora z; äfven om en
dålig ortografi gör hvad den kan för att genom stafningar
sädana som nämnd missleda den, som låter lura sig i fråga
om själfva sakförhållandet. Icke häller lär väl någon låta
af prof. T. öfvertyga sig -om, att sj såsom tecken för sje-ljud
är tvetydigt, emedax de hebreiska namnen Akasja, Amasja,
trott och fortfarande misstänker, att den har föga utsikt att af sällskapet
godkännas, åtminstone att döma af de hittills afgifna utlåtandena från dess
kretsar och medlemmar för öfrigt. — 1 fråga om kk för ck, som på grund
af ovanligt enhälliga uttalanden nu influtit i andra upplagan af rättstafnings-
läran, kunna jag och samtlige komiterade fullkomligt göra prof. T:s ord till
våra egna: "En förvandling af ck till && har blott ett teoretiskt intresse, och
för ett sådant bör man icke skynda att göra en så skarpt i ögonen fallande
ändring i vår skrift, förr än andra viktigare lyckats”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
