Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literaturanmälningar.
Ungdom, berättelser af Arne Garborg. Öfversättning från norskt bygdemål
af G. af Geijerstam. Stockholm, Looström & Komp:s förlag, 1885. Pris 2:75.
Det finnes bland Norges allmoge en gammal vitter folklek,
som kallas »at stevjast», och om hvilken man kan vinna känne-
dom bland annat i Landstads »Norske Folkeviser» och i Jorgen
Moes för omkring fyratio år sedan skrifna förträffliga skildring
af »Besog i et Bondebryllups.. I sin högsta form är »stefjandet»
en täflingskamp i sång, i verklig, improviserad vexelsång, i de
mer vanliga arterna åter en öfning i skarpsinne, i fyndig an-
vändning af versar dels ur de gamla kämpavisorna, dels ur
det nära nog oöfverskådliga förråd af nyare rim och stef, som
finnes på folkets läppar. Fastän dryckeslaget och gillesbordet
nog gifvit de första uppslagen till denna vettiga lek, är det
temligen lätt att förstå, att kärleken ej heller kunnat underlåta
att pröfva sin fyndighet uti hans poetiska form. Och så hafva
. också dessa älskogsstef uppkommit, hvilka, än i bedårande känslo-
djup, än i naiv kraft täfla med den utförligare riddarvisans allra
skönaste strofer.
Arne Garborg, som i grund känner det norska folkspråkets
skatter, har med skarp blick för den poetiska natursanningen
imlagt ett par dylika älskogsstef i den förträffliga scen, der han
målar huru en menlös gosse blir hufvudyr inför trolleriet af ett
naturbarns vilda kärlek. Hur de stefjas, är hans ande snart
bergtagen och trollslottets portar slutna bakom honom. Det
vålla de gamla visor.
Men för dem, som älska på det sättet, finnes det icke
länge tukt eller tygel på lidelsen, naturen ilar i förväg för väl-
signelsen, och den förföriska, som var så stark, då det gälde
att locka, och så uppfinningsrik, då det gälde att slå en rival
ur brädet, blir svag och vanmäktig, då det blir fråga om att
behålla det i berusning vunna bytet. Gunhild, så heter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
