Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 LITERATURANMÄLNINGAR.
det på domedag; han hade förtjent det. Och så skrifver hon
på ett blad ur psalmboken, med ett grässtrå till penna och med
blod ur sitt lillfinger till bläck, en formlig förskrifning af sin
son till djefvulen. Denne skall få honom, när han är aderton
år, om han hjelper henne att få sin Mlja fram.
Och så viges det tredje ledet af djefvulstjehare in till hif-
vet, det, om hvilket egentligen mysteriedikten »Såld till den onde»
handlar. . . .
Bård Bårdsson, så blef han kallad, Gunhilds son, efter sin
fader; men mera än namnet två gånger om fick han icke heller
af honom, och ingenting af sin moder mer än en moderlös barn-
dom och ungdom. Gunhild öfverlemnade gossen jemte en summa
penningar till en kärring, som kallades mor Judith, och hos henne
växte han upp med ett gatubarns vanliga seder, tills han, fjorton-
årig, valde den i ty fall vanliga utvägen att gå till sjös. Under
alla dessa fjorton år har man icke hört utaf hans mor och icke
heller af djefvulsförskrifningen. Men fulla tre år, sedan Bård
rest ut, och då det således börjar luta mot ’ det adertonde årets
slut, infinner sig en främmande, blek, ståtlig dam hos mor Judith
och spörjer om Bård. Det är Gunhild. Hon har för sin del
rikligen tagit allt hvad hon äskat i uppgörelsen med den onde,
hon har lefvat som en vilde och lefvat sig mätt; nu är det hans
tur att taga i ego sin del, sonen. Men nu framträder också till
sist, efter alla synder hon öfvat, modern hos Gunhild. Hon vill
"frälsa sonen, ja, hon vill gerna sälja sig sjelf, om hon dermed
kan friköpa honom. Hon vill med hvad medel som helst narra
den onde på handeln.
Men nu är Bård icke hemma, och Gunhilds ande uppgår
i en namnlös ångest. Det fans en ny prest i staden. Han hette
Olaus och hade åtminstone botat den gamla prestgården för spö-
ken, kanske han också kunde bota sonen för djefvulen! Gun-
hild uppsöker honom, och här vidtager ett litet kompendium af
läran om djefvulen, nemligen i de grundlinier, som äfven vi känna
från vår folkdikt och från vår kyrkas uppträdande i äldre tider,
då hexbålen bygdes. Slutet blir, att pastor Olaus vill taga sig
an Bård och hans sak, och han gör striden med djefvulen till
en embetshandling i stor stil.
I sjelfva verket har äfven Bård lefvat som en vild sälle i
sina ännu blott halfgångna ungdomsdagar. Att han varit slags-
kämpe, var det minsta, men han hade också öfvat förförelse,
och han hade förfört många; till sist hade han emellertid fått cn
flicka efter sitt sinne, och henne hölle han på att gifta sig med
1 en annan stad, och sedan skulle han komma hem. Men —
skulle han komma 1 rätt tid? Det var den fråga, som lade Gun-
hild på pinbänken. Skulle han komma förr, än djefvulens timma
sloge? Af pastor Olaus får Gunhild det beskedet, att det mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>