- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
325

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BORTA. 328

varit så stolt öfver och som hennes mor själf sytt — och
åt de likaledes hemväfda byxhålkarne, som hängde ända
ned på kängorna, och när hon blifvit ond och gifvit den
mest närgångna ett slag i ansigtet, hade de skrattat ännu
mera; några hade hållit henne, medan andra med bläck
ritat stora mustacher i hennes ansigte, ach hennes nya för-
kläde hade blifvit fördärfvadt, då hon sedan torkade bort
tårarne.

Men när de kommit underfund med, hur slängd hon
var, ville de ha henne att hviska under lektionerna, då de
fingo frågan. Som detta emellertid var strängt förbjudet och
hon hade lofvat sin far att vara lydig, satt hon stum, till dess
turen kom till henne; men sedan fick den »dumma bond-
lollan> många knuffar och nypningar af sina större kamrater.

Och genom alla dessa små förolämpningar och stickord,
med hvilka flickor hafva en outtömlig förmåga att tillfoga
hvarandra styng, och genom att inom sig sluta sin sorg och
saknad, sip glödande längtan efter sitt hem, samt gömma sina
tårar till natten och kväfva snyftningarne i kudden, blef
hon omsider bitter i sinnet.

Hennes hemsjuka — kärleken till dem där hemma —
betraktades som något klandervärdt, något som borde be-
kämpas. Hon skulle ju lära att skicka sig, att lägga bort
sin blyghet; hon skulle lära att tala franska och engelska —
och hon läste och läste; hennes stora mål var att bli främst
i skolan och att förödmjuka alla dessa stora öfvermodiga
flickor.

Hon hade fått en almanacka till julklapp; hon hade
aldrig förr ägt någon sådan, och hennes högsta glädje i
skolan var att sätta en prick i boken för hvarje vecka, som
gått, tills hon skulle få komma hem. På den första rena
hvita sidan hade hennes far skrifvit en värs:

Hvad skall jag önska dig det nya år,

om icke mycket blommor och skön vår.
Jag menar hjärtats och förståndets daning;
att så skall ske, jag har en tröstfull aning.
I goda händers vård jag lämnat dig,

och Herren hör hvar dag en bön från mig.

Ny Sv. Tidskr. 7:de årg:s 6:te häfte. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free