Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORTA. 327
Den ena efter den andra hackade sig igenom och miss-
handlade obarmhärtigt hennes kära sennvisa — hon hörde
knappast på dem; en kväljande känsla kom öfver henne,
det var, som om en stor klump satt i hennes hals, och hon
måste oupphörligt svälja; en gränslös smärta tvang tårarne
fram, men de mäste bekämpas, ty vid bordändan satt den
mustacherade mörka fröken, hon, som förbjudit henne att
vara hemsjuk, och när hon såg upp, mötte hon den barska
blicken ur de svarta ögonen.
"Wir fahren zu Berg, wir kommen wieder,
Wenn der Kukuk ruft, wenn erwachen die Lieder,
Wenn mit Blumen die Erde sich kleidet neu,
Wenn die Brännlein fliessen im lieblichen Mai —"
Ah — där var det åter — vårkänslan — värluften —
glansen! Hon glömde alt omkring sig, hon förflyttades med
ens tillbaka till det lilla rummet, hon såg sin fars fina bleka
ansigte med det silfvergråa håret, som hon ibland på lek
fick burra upp, såg huru han log af nöje öfver sin dotters
ifver; — hon såg solen mellan stackarne och den smala
gyllne strimman på sned i fönsterkarmen ...
Ett slag i bordet och ett bistert: »följ med i boken,
Elly» från lärarinnan återkallade henne till medvetande om
verkligheten.
— Sol, vårluft, glädje, alt var långt borta i hemmet,
det älskade, nere på slätten, och det skulle aldrig mera bli
som förr. — Kvaf skolluft i förening med matos från köket
slog emot henne — och hennes käre Wilhelm Tell var ohjälp-
ligt sönderplockad i resolveringen, förvandlad till en hatad
läxa. Och så dessa svarta stränga ögon! — Hon kände den
mest sugande längtan att få se in i älskade blåa, att få frossa
i ömma kärleksfulla blickar.
Nu var turen hos henne:
»Mach hurtig, Jenni — — —
Det gick an, så länge hon fick läsa innantill och öfver-
sätta, ehuru rösten skalf och ibland lät litet kväfd.
Men när det strängt ljöd:
Nå Elly, leta nu upp subjektet b» —
då var det slut; subjekt och predikat, alt gick omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
