Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING. 337
är (sand-)öaxté pl. daxkar ett mera svenskt ord än (penning-)
bank på. banker; börsar, formar, slavar kännas som mera
folkliga uttryck än börser (= börsbyggnader), former, slaver.
Detta som en liten iakttagelse i förbigående. Naturlig-
vis vill jag ej säga att endast utländska ord bilda pluralis
på- er eller att alla bilda den så.
Min granskare låter mig vidare ha uttalat den barocka
satsen. att ord med akut akcent i vårt språk gälla som for-
mellt främmande. Jag känner mig värkligen generad öfver att
rec. tilltrott mig en så omätlig blunder, och jag endast undrar
över att han gjort sig mödan att genom en rad exempel (större,
yagre Oo. s. v.) bevisa, att en slik sats är ohållbar. Nästan
hälften af vårt språk protesterar ju mot den. Slår man
upp det ställe i min skrift, till hvilket rec. hänvisar, står där
i detta ämne intet annat än följande: »Blott genom sitt ton-
fall (akut, ej grav akcent) röjer sig extra som utländskt.»
Att tonfallet i detta ord — om något annat har jag ju ej
talat — antyder dess utländska härkomst, tror jag icke ens
att min granskare skall vilja forneka. Innan han gör detta,
och därigenom få emot sig t. ex. vår förnämste akcentforskare
KocK, bör han åtminstone vara skyldig att förete ett lik-
stäldt inhemskt ord på -z med akut betoning.
Ett annat ungefär lika orimligt påstående låter rec.
mig i sammanhang härmed ha uttalat: att ljudförbindelserna
-ags och -agd ej skulle förekomma i slutet af svenska ord.
För att vederlägga denna sats letar rec. enkom fram dels
det knappt i nägot lexikon upptagna ändlånrgs, dels en 50
år gammal värsrad, där förmen sångs förekommer. Lärda
bevis för en solklar sak! Hvartenda substantiv på -nzg har ju
en genitiv på -s, och härtill kommer sedan en rad verbalformer
som trängs, trängd o. s. v. Jag har också visst icke sagt, att
svenskan ej känner ord på -zgs och -zgd, utan blott (s. 86) att
den ej känner stam mar med dessa ljudförbindelser. En filolog
som rec. borde väl icke forblanda uttrycken ord och stam.
På nästa sida i sin skrift uppgiver rec., att jag ansett
det hänsynslöst att utbyta c mot s i så internationella ord
som procent och centnrer; han tager sig sedan af detta fak-
tum anledning till åtskilliga omilda uttalanden om sin mot-
part: »konsekvensen har han ej stor respekt förs, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
