Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING 339
sedan hyste) fullkomligt samma mening som jag och, enligt hvad
jag vågar tro, den bättre talande delen af värt lands be-
folkning, bereder han mig tillfredsställelsen att genast kunna
till givaren återställa det ena af de bäda utropstecknen.
I fråga om lämpligheten af sj såsom tecken för sc/A-ljudet
läter min granskare mig ha bestridt denna »emedan» 357 i
två hebreiska, två indiska och två holländska namn icke
uttalas med sck-ljud, utan med den ljudkomplex som höres i
/tusjungfru. Rec., som i flera föregående fall generaliserat
mina uttalanden på ett sätt som jag ej kunnat erkänna som
riktigt, har här i stället så mycket mera specialiserat mina
skäl. Jag har visserligen anfört sex särskilda ord, men dessa
uttryckligen endast som exempel på hela språk, ur hvilka
vi dels upptagit, dels kunna komma att upptaga ord, och
från hvilka åtminstone geografiska namn mer och mer in-
flyta i vår literatur, till och med i vår skolboksliteratur.
Det har under sådana omständigheter synts mig orimligt att
sätta en tvetydig och därför sämre sc4A-ljudsbeteckning i
stället för en otvetydig och bättre, som vi redan -ega.
Min granskare har till på köpet förgätit att nämna det ena,
allra närmast liggande af de språk, som enligt hvad jag i
min bok påpekat, behöva 5/7 till beteckning af ett annat ljud
än sc4. Danskans sj t. ex. i Sjelland skrives af oss mycket
bättre med s7 (ehuru ljudet torde vara enkelt) än med sch.
Jag kan här tillägga att vi till och med inom Sverges egna
landamären ha två språk, som med åtskilliga ortnamn göra
invändning mot införandet af sy för sch. Om denna ändring
företages, komma t. ex. norrländska ord som Sitisjaure, Fuk-
kasjärvi och många andra att, mer än nu är fallet, bli tve-
tydiga för den stora del af södra Sverges befolkning, som
ej vet att det lappska jazre, »insjös och det motsvarande
finska järvi äro sammansättningsleder och ej få läsas till-
hopa med föregående s.
När det gäller försvenskning af utländska ord är rec. myc-
ket missnöjd med mig. Föst och främst därför att jag tilltrott
Rättstavningssällskapet formerna dosadå, sjarabang, volovang,
fäsjenäbel. »Kan prof. T. på rena allvaret påstå, att de af honom
anförda uttrycken äro verkliga lånord i svenskan?» — Hvad
jag härpå vill svara är, att antalet af de personer i vårt land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
