Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTIKRITISKA ANMÄRKNINGAR OM SVENSK RÄTTSTAVNING. 353
Sällskapet ändrar liksom jag fi hof-dam till v, och
detta förr än det dubbeltecknar 2 i an&-dam och förr än
det skaffar gemensam beteckning åt »g-ljudet i detta ord
och 2g-ljudet i rang. ’
Jag skall icke här upprepa, hvarföre jag företrädesvis
ansett ändringarna af fv, f/ och e nu lämpliga; skälen finnas
angivna i min bok. Jag erinrar blott därom, att dessa båda
ändringar äro bäst förberedda (genom Nord. Rättstavnings-
mötet m. m.) och att med afseende på e«—ä någon utväg så
fort som möjligt måste sökas ur det nu rådande trasslet.
Att fullkomligt likartade, rimmande ord som här—der, färg
—berg, smärta-—hjerta, häst—prest, häll—fjell godtyckligt
skola beteckna sin vokal på olika sätt, är tydligtvis ej lämp-
ligt; och det är numera lättare att genomföra formerna där,
bärg, smärta, präst, fjäll än formerna her, ferg, smerta, hest,
Aell. I hög grad otroligt synes det mig också, att den
väsentligen i de nordliga utkanterna af vårt språkområde
spridda befolkning, hvars intressen enligt rec. gå emot e-re-
formen, skulle kunna göra sitt nu af alla rättstavningslärare
enhälligt som dialekt-uttal erkända e« gällande mot den
flerfaldigt större huvudmassan af vårt folk. Det stöd huvud-
stadens uttal skulle lemna åt en dylik reaktion är dessutom
tvivelaktigt, såsom man finner just på det af rec. citerade
stället hos LUNDELL (/ Rättstafningsfrågan s. 119). Finn-
land, den landsända som snarast borde motsätta sig ändringen,
har troligen redan mera än vi genomfört den, om man
får dömma däraf, att FREUDENTHALS Rättstafningslära på
tämligen kort tid utkommit i tre upplagor, hvarjämte ock nu
Finnland före Sverge fått en även i fråga om ä-tecknet på
reformatoriska principer fotad Svensk ordlista (utg. af G. A.
ÅBERG, 1886).
»Att en stavningsform, sådan som prof. T. vill ha den,
icke tillgodoser undervisningens kraf, därom torde våra
pedagoger blifva sällspordt enhälliga». I det sammanhang,
där dessa rec:s ord läsas, tyckas de innebära, eller kunna
åtminstone tros innebära, att de af mig gjorda ändrings-
förslagen icke äro så beskaffade att de lända till pedagogisk
lättnad. Är detta meningen, så förnekar jag dristigt påstå-
endets sanning. Ingen enda ändring är, så vidt jag vet, af mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
