Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 PARISERSALONGEN 1886.
Bland alla öfriga genretaflor med de mest olika ämnen
vill jag endast fasthålla Kröpers jernvalsverk. Kröyer är
alltid intresseväckande och vet alltid att afvinna sitt motiv
nya sidor, detta just genom den naivetet, hvarmed han för-
står att iakttaga verkligheten. Det är en fullt medveten, till
och med raffinerad naivetet, men den är rättfram och ärlig.
Han hade denna gång gifvit sig in på ett farligt område, i
det han valt alldeles samma ämne, som den tyske mästaren
Adolf Menzel behandlat så öfverlägset i sin berömda tafla
»Eisenwalswerko. Kröyer nådde ej sin föregångare i skil-
dringens liffulla kraft och intensitet, hans figurer gåfvo ej
samma intryck af titanisk kraft som Menzels muskelstarka
smeder i deras strid med jernet, och effekten af eldskenet
från ugnarne och från den glödgade metallen var ej så
stark som hos den energiske tyske konstnären, hvars kraft-
fulla, breda penselföring också lämpar sig utmärkt till ett
dylikt motiv. Kröyers tafla gaf ett fur” intryck, smederna
stodo ljusa framför eldskenet och dettas verkan blef för-
tunnad genom motsättningen till dagsljuset, som bröt in ge-
nom takfönsterna och gaf blåa lätta toner åt figurerna. Det
har tydligen varit målarens afsigt att just få fram denna kon-
trast mellan dagsljuset och eldskenet, och det har han också
lyckats uti, men genom att dela effekten har han försvagat
intrycket af det hela. Menzels väldiga lofprisande af men-
niskans kraft i den moderna industriens tjenst gifver ett
större intryck än Kröyers experiment med svåra färgmot-
sättningar och kinkiga tekniska uppgifter.
För de nya riktningarna inom måleriet har det blifvit
andra tider nu mot för ett par årtionden tillbaka. Det är
en af de största förtjensterna hos det moderna Paris att
hvarje riktning der kan göra sina förtjenster gällande. Det
fins ej en gång någon så barock, så vansinnig yttring af
konst, att den ej finner anhängare och utrymme för en tid.
Och det, som har någon innebörd, slår sig alltid igenom.
Edouard Manet har intagit akademiens klassiska salar för sina
utdömda och utskrattade impressionisttaflor. Courbet har
en hel sal i Louvren för sig ensam. Impressionisterna bli
ej längre refyserade, om de vilja lemna in några taflor till
salongen, och de äro ej ens fritagna från utmärkelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
