Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN.
1872 åter tillstyrkte Statsutskottet, att Riksdagen skulle an-
hålla, »det Kongl. Maj:t täcktes till nästkommande Riksdag
afgifva förslag till grundskatternas successiva afskaffande,
genom deras aflösning och afskrifning i förening»; ett för-
slag som af Andra Kammaren bifölls. medan det af Första
Kammaren afslogs, sedan dock friherre LOUIS DE GEER
förklarat sig »kunna instämma i den allmänna tanke, som
Statsutskottet uttalat i sitt förslag». I verkligheten tog sä-
ledes frågan om grundskatternas efterskänkande vid denna
Riksdag ett stort steg framåt, och den tog ett ännu större
1873, då Statsutskottet, som dock ännu till större delen ut-
gjordes af samma personer, hvilka år 1871 der haft plats,
förklarade sig anse, att »grundskatternas afskaffande borde
ske genom deras successiva afskrifning», en åsigt, hvarför
det som ett hufvudskäl anförde, att »det blefve allt för be-
tungande för den skattskyldige att, utom de dryga skat-
tebördorna, under en lång följd af år utgöra en i och för
grundskattens amortering än mera ökad börda». Men med
frågan om grundskatternas efterskänkande höll frågan om
indelningsverkets upphäfvande jemna steg; — ty dessa frå-
gor egde ett starkt samband. Båda. rörde förbättring i en
mängd jordegares ekonomiska ställning; men efterskänktes en-
dast grundskatterna, kom detta hufvudsakligen det gamla
Sveriges-jordegare till godo, efterskänktes endast indelnings-
verket, så blef det jordegarne i de skånska provinserna,
som deraf rönte största fördelen +). En följd häraf var att,
såsom en talare ++) i Första Kammaren den 16 Maj 1873
öppenhjertigt yttrade, »det södra Sverige icke ville medgifva
det norra och mellersta att få sina grundskatter aflyftade der-
före, att det då fruktade att icke i det öfriga landet få ett
stöd för indelningsverkets afskaffande; mellersta och norra
Sverige ville äter icke medgifva indelningsverkets afskaffande
förrän i sammanhang med grundskatternas, emedan dessa voro
af föga intresse för den sydliga delen af landet. Det vore en
ovilkorlig nödvändighet att sammanbinda frågorna, ifall man
”) Synnerligen upplysande för detta förbållande äro Tabb. 6 och 10 i
HELLSTENIN arbete "Skatteregleringskomiténs statistiska tabeller”, L
"9 Grefve LUDVIG AF UGGLAS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
