Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGAMAKTEN, LANDTMANNAPARTIET OCH FÖRSVARSFRÅGAN. 407
ville häfva det motstånd, som de båda nämda mäktiga intres-
sena stält mot försvarsfrågan, hvars lösning de skulle förhindra,
till dess de fått sina efter sin egen uppfattning berättigade an-
språk på grundskatternas och indelningsverkets afskrifning
tillfredsstälda» "), Således: hemmansegarnes i det »gamla» och
det »nya» Sverige intressen skulle förenas genom grundskat-
ternas och indelningsverkets samtida afskrifning, och till vin-
nande af detta mål skulle Sveriges öfriga invånare samverka,
emedan afskrifningen var vilkoret för ordnandet’af fädernes-
landets försvar. Tanken fick sitt uttryck i den beryktade
kompromiss-skrifvelsen af den 24 Maj 1873, som med knapp
majoritet (57 mot 54) antogs äfven af Första Kammaren ++),
”’) Första kammarens Protokoll 1873, IV, 360.
””) Huru åsigterna hos vissa bland denna Kammares ledamöter nu hade
förändrats sedan 1871, synes af följande sammanställning. Under debatten i
försvarsfrågan den 17 April 1871 föreslog hr O. M. Björnstjerna en skrif-
velse till Kongl. Maj:t med anhållan, det "täcktes Kongl. Maj:t taga i öfver-
vägande, hvilka åtgärder må finnas nödiga för en sådan utveckling af stam-
truppen, att den må blifva fullt tjenlig såsom stöd för den betydliga bevä-
ringsstyrka, som med densamma till följd af den nya beväringslagens anta-
gande kommer att införlifvas, och att ur dess led ett tillräckligt underbefäl
må vara att hemta". Ett annat skrifvelseförslag framlades af hr von Ehren-
heim, hvilket var ordagrant lika med detta, men med tillägg af orden: "samt,
i sammanhang dermed, det ordnande af rust- och rotehållares åliggande, som
af förändringen i förenämda hänseende må blifva påkalladt." — Om dessa
förslag yttrade general KLint, hvars ord i försvarsfrågan betydde mycket,
den 18 April: "Då jag nu sagt mig instämma i det förslag, som hr Björn-
stjerna framstält, och sålunda motsätter mig hr von Ehrenheims skrifvelse-
förslag, må det tillåtas mig att derför anföra några skäl. Dessa förslag skilja
sig endast deruti, att hr von Ehrenheim anser, att Riksdagen bör för Konun-
gen påpeka det möjliga behofvet af någon lindring i afseende på rust- och
rotehållares skyldigheter. Det kan väl hända att, såsom en följd af den nya
värnpligtslagen, åtskilliga förändringar behöfva vidtagas med hänseende till
rust- och rotehållares ställning, men det förslag till skrifvelse, som hr Björn-
stjerna framstält, afklipper icke möjligheten för Kongl Maj:t att göra eller
föreslå sådana. Detta förslag har likväl det stora företrädet framför hr von
Ebhrenheims, att det icke, jag ber om ursäkt för uttrycket, förleder Regerin-
gen att ånyo beträda en bana, som 1867 års Riksdag, om än i god afsigt,
dock allt för obetänksamt utstakade. Riksdagen ’har, efter mitt förmenande,
mycket på sitt samvete i afseende på lindringsfrågan, och jag vill aldrig med
min röst biträda något förslag, som kan med skäl gifva Regeringen rättighet
att tro, att Representationen erkänner behöfligheten af lindringar uti rust-
och rotehållsbesväret, innan den utsträckta beväringspligten införes. Må vara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
