- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
454

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454 ETT ’ STORDÅD.

— En får göra, hva” en kan, sa" Maja Lisa.

När farsoten var öfver, flyttade hon åter hem till Pelle.
De lefde i flera år för sig sjelfva i en liten stuga, ett stycke
utanför staden. Pelle slagtade, gick med tråget på axeln och
sålde sin vara. Maja Lisa höll huset i ordning, och fint och
rent var det, utom hvar gång Pelle kom full hem.

Men då blef Maja Lisa arg, och grannarne påstodo, att
Pelle fick stryk.

Hur det nu var, så hade han »respekten> och vågade icke
ofta ge sig i den leken. |

En dag satt Pelle med krokig rygg och läste i »blackan>.
Ja, stadens tidning kallades så på den tiden.

— Vet du, Maja Lisa, att koleran är i X-köping, sa” han

— Ja; så! sa” Maja Lisa.

— Å ser du, di få inget kött där, för bönnera ä’ ena
rädda stackare, och våga inte resa dit.

— Jaså! sa’ Maja Lisa.

— Dä va" allt en affär att göra dä”, sa” Pelle och spottade.

-— Det låter du bli, sa” Maja Lisa, mycket bestämdt.

— Hva’för dä"? sporde Pelle och reste på sig.

— Hva” fan bryr ja mej om den förbannade karantänen,
svor han. — Här ä’ pengar att tjena!

— Du har pengar nog att supa opp, sa’ Maja Lisa, mörk
1 hågen.

Nu blef Pelle ond.

— Ja" ä&’ ingen kujon, som står under käringkommando,
skrek han och slog näfven i bordet.

Maja Lisa teg och gick ut i köket. Hon satte på gröten.
. Sedan talade de icke vidare om den saken; men Pelle
gick och funderade. Priset på kött steg för hvar dag i grann-
staden, och det frestade honom, fast han nog tyckte, det var
lite kusligt> att resa dit.

Slutligen en dag, eller rättare en natt, när modet växt ge-
nom ett kvarter bränvin, reste Pelle åstad i all hemlighet, och
uppenbarade sig på X-köpings torg med ett lass kött.

Handeln gick förträffligt. Pelle återvände hem med för-
nöjdt sinne och full plånbok. Hur han kom förbi karantän-be-
vakningen, är obekant, men hem kom han, sent en kväll.

— Hvar har du var’t? sa” Maja Lisa.

— Dä” angår dej inte, sa’ Pelle.

Och så lade de sig båda att sofva.

Men länge fingo de icke ro. Snart vaknade Maja Lisa af
höga jemmerrop. Hon tände taljdanken i största hast och skyn-
dade till Pelles liggsoffa. Där låg han, blå och ihopkrupen.
Maja Lisa visste, hvad klockan var slagen. Hon hälde i honom
några koleradroppar, började så frottera och frottera, och fast
hon stod i bara linnet — inte frös hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free