Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 ÄR SKOLFRÅGAN MOGEN TILL AFGÖRANDE?
derföre icke blott ett samfärdsmedel för främjande af dagens
praktiska syften, utan ett föremål för ordnadt studium af
den, som söker vinna inblick i lagarne för den menskliga
utvecklingen.
Vore nu förhällandet sådant, att alla eller åtminstone
de fleste, som framträda och yttra sig i skolfrågan, dervid
stödde sig på en nägorlunda klart och följdrigtigt genomtänkt
verldsåskådning, så vore det enligt den föregående framställ-
ningen en mycket enkel sak att uppgöra boskilnaden emellan
den gamla och den nya pedagogiken. Alla anhängare af
den gamla humanistiska pedagogiken borde då intaga denna
ställning på grund af en idealistisk verldsåskådning i det
hela, och alla pedagoger af den realistiska skolan borde då
äfven vara materialister till sin verldsåskådning. Likaså borde
omvändt alla de, som fasthålla en idealistisk verldsåskådning
och erkänna tillvaron af en öfver de sinliga tingen upphöjd
verld af andliga väsenden, äfven förorda en uppfostran, som
vore egnad att lära ungdomen känna denna högre verld, d.
v. s. en humanistisk uppfostran, och alla, som i sin verlds-
åskådning äro materialister och icke erkänna någon annan
verklighet än den kroppsliga, borde då ur nppfostran bann-
lysa hvarje erinran om en tro, som måste synas dem vara
en fördom. |
Emellertid visar erfarenheten oförtydbart, att saken icke
är så enkel. Det är lätt att visa, att de fleste menniskor
icke synnerligen mycket bemöda sig om följdrigtighet i sitt
tänke- och handlingssätt. Det kan således med skäl sägas,
att mången, som yrkar på bibehållande af ett grundligare
språkstudium i de allmänna läroverkens studieplan, gör detta
mest af gammal vana, af slentrianmessig ovilja mot alla för-
ändringar, utan att det står i nödvändigt sammanhang med
hans verldsåskådning i det hela. Å andra sidan bör det
äfven medgifvas, att yrkandet på språkstudiernas inskränk-
ning till ett ringa mått af praktisk färdighet långt ifrån alltid
är satt i system. Hos mången s. k. praktisk man, hvars
arbete rör sig uteslutande med föremålen i den yttre natu-
ren, beror obenägenheten mot humanistiska studier helt säkert
vida mer på ovana att röra sig på ett främmande område
än på en förutfattad afsigt att för läroverkens ungdom stänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
