Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
+
Joaquim Manoel de Macedo.
En brasiliansk skald.
Ehuru Brasilien ännu ej i någon vetenskap eller konst
vunnit full sjelfständighet, vanligen följt moderlandet Portu-
gal eller: Frankrike i hälarne, har det dock under sista halfva
seklet fått en rent inhemsk och oberoende skönlitteratur,
som utvecklat sig i flere rigtningar och intager en ganska
upphöjd plats. Det unga kejsarriket kan uppvisa en lång
rad af utmärkta poeter och prosaister. Det är blott skada
att denna intressanta, till stor del originela litteratur skall
vara fullkomligt okänd i Sverige. Den måste äfven så bli,
så länge portugisiska språket äfven för de bildade, t. o. m.
språkbildade, är nästan lika obekant som arabiska och dess-
utom ingen enda öfversättning af ett brasilianskt arbete finnes
hos oss. Ett och annat har likväl blifvit öfverflyttadt till
de andra romaniska språken samt till tyskan och engelskan,
och den som önskar sätta sig in i den brasilianska litteratu-
rens historia, har ypperlig ledning uti ett gediget verk af
D:r Ferdinand IVolf, kustos vid kejserliga biblioteket i Wien
m. m. Jag känner endast en fransk öfversättning deraf, med
författarens fullkomliga gillande gjord af D:r van Muyden,
nemligen »Le Brésil Littéraire», Berlin 1863. Wolfs manu-
skript var färdigt senast året förut").
En af Brasiliens förnämste författare, kanske den störste
af dem alla, är Joaquim Manoel de Macedo, som föddes
1820 i S. Joåo de Itaborahy, en af provinsen Rio de Janeiros
mindre städer. Han blef Med. D:r vid hufvudstadens fakul-
’) Wolfs arbete kom troligen aldrig ut på tyska språket; åtminstone
upptages ej någon tysk upplaga i tyska bokhandels-kataloger, der den franska
deremot finnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
