Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 DRAMATISK KONST.
väl, men ej för andra, i tonfall, som af fru Hvasser sägas som
de böra, men ej af andra o. s. v. Hennes Chnstine Linde är
emellertid ett vackert undantag härifrån och ett stycke god sce-
nisk konst. ,
» En folkets fiende». Återigen Ibsen, återigen Ar Hillberg,
och denna gång hr Hillberg i all sin glans. Doktor Stockmans
rol eger alla betingelser att lifligt slå an på en utöfvande konst-
när, och då denne har fått gåfvan att till skaldens snille lägga
sitt eget, måste resultatet blifva synnerligen framstående. Men
detta skådespelarens sceniska snille bör underordna sig skaldens
så till vida, att den förres tolkning ej kommer i öppen fejd med
den senares tydligt uttryckta afsigt med sin skapelse. Jag vet väl,
att denna fordran numera förefaller en och annan gammalmodig,
förlegad, tryckande, men då dess genomförande i scenisk praktik
alstrar ett sådant konstverk som Emil Hillbergs doktor Stockman,
Ander det den nya »personlighetsprincipen»> medför sådana hug-
skott som t. ex. August Lindbergs Hjalmar Ekdahl, så tror jag
att den argaste nyhetsmakare här fått talande skäl att betänka
sig, innan han proklamerar skådespelarens allenastående suveräni-
tet öfver skalden och dennes meningsfränder. . Hr Hillbergs spel
i denna Ibsens komedi är fritt och troget, begge delarne utan
öfverdrift; de geniala smådrag, hvarmed hr H. förhjelper skalden
till än kraftigare verklighetslif. äro inga bravurfermater, som draga
åskådarens uppmärksamhet från . skådespel till skådespelare, de
äro snillrika supplement-illustrationer, som noga ansluta sig till
dramats text. Bland detaljer, som mest pränta sig in i minnet,
kan man nämna det stora talet, som likväl — väl att märka —
blef ett af skådespelarens glansställen just derför, att det är ett
af skaldens, således ingen tour de force för egen räkning, utan
ett crescendo, betingadt af dramat sjelft. Mycket stort framgår
här i lifvet af ödmjukhet -— och detta ej minst inom lifvet på
tiljorna. Att försaka sig sjelf och helt uppgå i sin förelagda rol
— det är och blir dock den äkta skådespelarkonstens känne-
märke, alla undantagslagar för »intressanta undantagspersonlighe-
ter» till trots. Hr Hillberg har så många gånger visat sig ega
denna konstens kärnprincip, att man ej kunnat annat än på det
lifligaste beklaga, då han en och annan gång på ett oförklarligt
sätt frångått den. I >En folkets fiende» har den emellertid
förhjelpt sin egare till en af de grannaste konstnärliga segrar,
som den dramatiska konstens vänner på länge haft att fröjda
sig åt.
Hr Thegerströms öfvergång från doktorn till borgmästaren
Stockman visade sig, som man kunde vänta, fördelaktig för såväl
det utförda som den utförande. Den senare rolen passar honom
oändligt mycket bättre än den förra, hvilket ju är lätt förklarligt,
då man vet, hvilka ypperliga framställningsmedel konstnären eger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>