- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1886 /
537

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DRAMATISK KONST. 537

för karakterer af denna art, principtorr pedantism, ytlig korrekt-
het, men med ett underlag, som ej är det vackraste.

Om fröken Björkegrens Petra ej väsendtligt öfverträffade
d. v. fröken Gurli Åbergs, så är det ej underligt, emedan också
denna sistnämnda i denna rol var alldeles ovanligt till sin och
dramats fördel. Deremot har nog fru Stockmans rol vunnit på,
att fru Swartz lemnat den åt fröken Ahlander, som har särdeles
godt hufvud och förvånande träffsäker dramatisk blick inom ett
ganska stort och skiftande område. Mer än ett drag af denna
skådespelerskas konstnärsindividualitet erinrar om den oförgätliga,
allt för tidigt hänsofna Betty Almlöfs. Skapelser af så olika art,
men så högt konstvärde som Ane (Geografi och kärlek), madam
Rask (Ensam) och fru Stockman intyga detta, förutom den massa
konventionella salongsdamer, fröken Å. betungats med i Blumen-
thals och konsorters dramatiska machverk, hvarur skådespelerskan
likväl förstått att framdraga allt det karakteristiska och intresse-
väckande, som hon eller något annat menskligt öga deri kunnat
upptäcka. Hennes fru Stockman är högst naturlig och öfver allt,
der hon skall sekundera doktorn, präktigt lyckad.

Präktigt lyckade kunna med fog nämnas herrar Bäckström
och WNorrby, tvenne komici af rang, den ene ung, den andre
gammal, men begge verkande med frisk, ungdomlig, såväl färg-
lagd och skrattretande som modererad och fint begränsad komisk
konst. Ej fullt så fin komisk uppfattning utmärker herrar Per-
sonne och Hamrin, hvilka i sina roler slogo väl starkt öfver i
lutter travesti, en sak, som är farlig öfver allt, men mest i ett
Ibsen-drama, der karaktererna löpa den ena in i den andra som
kuggarne i ett urverk, och der bristande eller öfverdrifvet utförd
uppfattning på ett håll kastar en missklädande reflex öfver på ett
annat. Hr Personne är en liffull skådespelare med bästa vilja i
verlden att uttömmande spela sina roler. Men en bedragare, som
föreställes lura för öfrigt ganska klarsynta och intelligenta perso-
ner, sätter icke så ogeneradt ut skylten som herr Personnes
Hovstad.

Den Ibsen-cykel, som K. teatern nu påbegynt, må man lif-
ligt tillönska god fortsättning. »Härmännen på Helgoland» skulle
sannolikt med Björkegren som Hjördis och Hillberg som Örnulf
taga sig bättre ut än med senaste rolfördelningen, som tycktes
uppgjord af beqvämlighetshänsyn; och om man också ej mer kan
få njuta af Elise Hvassers hos oss allenastående konst i denna
tragedi eller »Samhällets pelare», så bör man väl ännu kunna
hoppas få se henne i >Fru Inger», en tragisk glansprestation som
få i hela verlden, som ingen i Norden.

Å. J. IL.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 17:41:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1886/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free