Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 DEN FRANSKA REVOL:S IDÉER I 1789 ÅRS RIKSDAGSBESVÄR.
för en verklig politisk aristokrati nödvändiga traditioner,
som kunna förmå en dylik klass att låta den offentliga
verksamheten, ej de yttre företrädena, bli hufvudsak, samt
att sätta det helas välfärd framför personliga fördelar eller
tycken. Trots de liberala talesätten i tidens anda är det
därför att befara, att, oms den franska adeln nu fått öfvertaga
ledningen af frihetsverket, detta ej blott blifvit en byggnad
utan underlag, utan också, såsom vid föregående tillfällen,
då denna adel sökte rycka upp sig ur sin politiska indolens,
kommit att urarta till blott aristokratiskt fronderi; och vill
man se, huru en sådan frihet på längden tager: sig ut, må
man betrakta Polens historia under nyare tiden och Sveriges
under frihetstiden; båda erbjuda exempel på hvad det inne-
bär för ett land att ega en regerande »riddarhusdemokrati>
— och detta var just det politiska ideal som i allmänhet
möter oss i adelns cahiers. Huru mycket man med skäl
kan beklaga det aristokratiska elementets undanskjutande
under revolutionen, torde dock sålunda orsaken därtill böra
sökas ej blott i deras oförstånd, som gåfvo rörelsen dess
riktning, utan äfven i den franska adelns egen beskaffenhet.
Med afseende på presterskapets cahiers kunna vi här in-
skränka oss till det omdömet, att de, utom med afseende på
religionsfriheten, som de alls icke ville veta af, gå i samma
riktning som adelns, i det äfven de å ena sidan yrka på
enväldets afskaffande, å den andra ådagalägga en ganska
utpräglad ståndsegoism. I båda hänseendena röja de dock
1 allmänhet mindre djärfhet än adelns.
Gå vi slutligen till det zredje ståndets cahiers, så möter
oss först och främst en viss olikhet mellan kommunernas
och valkretsarnas. -
De förra sätta nämligen i främsta rummet afhjälpandet
af de ekonomiska svårigheter, af hvilka de enskilda trycktes,
och rikta därför sitt hufvudangrepp på de feodala rättigheterna.
De senare åter gifva försteget åt en genomgripande ombild-
ning af hela samhällsskicket; men de kunna därför ej be-
skyllas för att hafva alldeles försummat den förra synpunkten.
Den allmänna och väsentliga skilnaden mellan de båda pri-
vilegierade ståndens cahiers och det tredje ståndets är näm-
ligen, att det senare ej nöjde sig med att fordra politisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
