- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
117

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROMANER OCH NOVELLER. 117

isoleradt själfarbete nu, då hon endast genom en mans mellan-
komst ryckes undan själfmordet, som om hon verkligen burit hand
på sitt lif? Oss synes att författarinnan ej rättvisligen kan klan-
dras för att hon ej låtit några teorier om konsekvent tragik
eller slikt afhålla sig från att i sin historia exemplifiera den san-
ningen, att den i det hela sunda, ärligt sträfvande unga kvinnan
vanligen finner det stöd hon behöfver i en förr eller senare fram-
räckt manlig hand. Detta skymmer ej för oss bokens tendens,
utan binder den tvärtom blott fastare till vår uppfattning af det
oss omgifvande verkliga lifvet.

Vi ha hittills uteslutande ordat om de båda berättelsernas
tendensvärde, däremot ännu ej om deras konstvärde; och detta
med fullt skäl, ity att vid en modern nutidsskildring i första hand
hufvudfrågan verkligen bör vara den, om förf. ser rätt eller skeft,
med öppen eller fördomsskymd blick på detta nutidslif. Det
sanna och det goda är oss vigtigare än det sköna — huru väl
värdt än ock det sistnämda är en ideal sträfvan.

Se vi emellertid i sin ordning på de båda ifrågavarande
arbetena från konstnärlig synpunkt, så är Mathilda Roos inom
den berättande konsten förut så väl känd såsom en framstående
talang, att vi väl knappast i det hänseendet behöfva säga om
hennes nya arbete mer, än att hon i detta i det hela är sig själf
lik, och i afseende på psykologiens utförlighet och skärpa samt
hela skildringens omsorgsfulla genomarbetning visar sig ej obe-
tydligt hafva gått framåt. Stilen har samma liflighet och spän-
stighet, samma finhet och nyansering, och framför allt samma
flytande lättlästhet, som i hennes föregående romaner och noveller.
Hufvudfiguren, den unga kämpande kvinnan, är i det hela lefvande
och sant skildrad, och omkring henne grupperar sig en hel serie
af delvis rent ypperligt tecknade bifigurer — familjen Billner, fru
Örn och hennes inackorderingar samt flickorna på telefonbyrån.

Om fröken Wabhlenbergs arbete är det ju beröm nog att
säga det värdigt att nämnas vid sidan af fröken Roos’ alster.
Denna författarinna har förut endast utgifvit en skizz-samling,
»Teckningar i sanden> af signaturen Ren. Dessa utkast voro väl
1 många afseenden löftesrika, men dock i det hela ej af större
betydelse, än att »Små själar» betecknar ett nästan oväntadt gläd-
jande framsteg. Än röjes väl i ett och annat något af nybörjarens
osäkerhet, och det ej blott i tendensen och tankegången, utan
äfven 1 skildringen. Men äfven här tilltalar stilens naturlighet, och
flera figurer äro väl uppfattade och återgifna, — så i vårt tycke
särskildt Siris föräldrar, den egoistiske fadern, som äfven under
familjens djupaste ekonomiska betryck vet att lefva angenämt nog,
alltid bevarar öfverlägsenhetens sken och vinner hjärtan långt mer
än han förtjänade, samt hans stackars hustru, som vant sig att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free