Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 LITTERATUR.
ning, ty hans andel däri har man väsentligen att tillskrifva trup-
pernas utmärkta hållning och förträffliga anda under vinterfälttåget
i januari 1760, ett fälttåg, som visserligen var ganska kort, men
ändå bildar det enda lysande partiet i det så hufvudlöst började
och med så utomordentligt ringa ressurser förda kriget. Detta
har, enligt herr Malmström, »knappast njutit rättvisa i den allmänna
meningen. Det utgör icke något lysande blad i Sveriges politiska
historia; den regering, som inlät sig där utan förmåga att föra
det med kraft, har icke därigenom förvärfvat någon stor ära. Men
svenska krigshären kan utan blygsel se tillbaka på minnena från
detta krig. Så svag som den var och så illa försedd, har den
utan tvifvel icke kunnat uträtta mer än den gjorde; dess bragder
måste bedömas 1i förhållande till dess styrka och utrustning; och
likaså bör dess anförares förtjänst uppskattas efter de svårigheter,
han hade att bekämpa, och de medel därtill, som stodo till hans
förfogande. Att svenska hären öfver hufvud blef stridsduglig, att
den icke rent af nödgades att sträcka gevär, att den kom därhän
att med framgång kunna mäta sig med de preussiska trupperna,
det har Lantingshausen — icke ensam, men i främsta rummet —
uträttat, och därför bör hans namn, äfven i vår krigshistoria, lefva
i tacksamt minne.» Så bör detta namn ock lefva för den verk-
samhet som öfverståthållare, till hvilken Lantingshausen ifrån kriget
öfvergick, och där han ådagalade samma framstående förtjänster
som administratör och förman, samma förmåga att skapa ordning
och att utan buller och våld göra sig åtlydd. Han afled i dec.
1769 med det eftermäle att hafva varit »en herre af probitet, vett,
förfarenhet och allmänt erkänd god reputation» — ett vitsord, om
hvilket man gärna instämmer med den ärade författaren, att det
var på den tiden icke ringa eller lätt vunnet för en man i hans
ställning, utsatt för bittra motståndares misstänksamma blickar och
illvilliga tungor.
Skalden Oxenstiernas minne har redan en gång tecknats af
Tegnér d. ä., som vardt hans närmaste efterträdare på stolen nr 8.
Att herr af Wirsén funnit sig manad att ånyo företaga det till be-
handling, är en vacker gärd af pietet mot den förste innehafvaren
af den plats, hvilken nu är hans, och har väl tillika berott af en
önskan att i viss mån komplettera Tegnérs teckning. Denna inne-
håller en snillrik framställning af Oxenstiernas verksamhet och
förtjänster som skald; men likt andra teckningar, som göras helt
nära in på sitt föremål, kan ett sådant, strax efter en persons
bortgång författadt minne ej gärna undgå att sakna perspektiv,
och detta är verkligen fallet äfven med det nu i fråga varande.
Själf beklagar Tegnér i ett bref till A. C. af Kullberg, att han
»känner så godt som intet af sin store företrädares lefnadsöden,
hans första bildningshistoria, hans privata karaktär och lefnad, icke
en gång den kronologiska följden af hans arbeten, hvaraf kanske
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
