Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OFÖRGÄTLIGA ÖGONBLICK. 173
och hvad man känner sig främmande för en hel del seder
och bruk ...
Hon afbröt honom med ett satiriskt skratt.
— Naturligtvis . . . det kan jag väl förstå. Ni tycker
väl, att allting här hemma är »småttx;, det hör ju till goda
tonen att tycka så, när man kommer från utlandet.
Hon fann en obeskriflig njutning i att uttala dessa
spetsiga ord. »Jag skall hämnas på honom, jag skall böja
honom>, upprepade hon inom sig med barnslig ifver.
Han tycktes emellertid icke bli ond öfver hennes satiriska
utfall.
— Ja, uppriktigt sagdt, tycker jag att allt här hemma är
»smått>, som ni säger, — svarade han lugnt, — Stockholm
är en småstad, det kan icke hjälpas. Alla här känna hvar-
andra, alla ha reda på hvarandra och hvarandras förhållan-
den. Man får ju icke gå i fred på gatan för dessa evin-
nerliga hattaftagningar. När man går på en mera trafikerad
promenadplats, är det ju som vore man i en salong bland
sina vänner och bekanta. Man kan icke komma undan
människorna här, man känner hur man har deras nyfikna
blickar fästa på sig och sitt görande och låtande. Jag skulle
inte kunna uthärda lifvet här hemma.
— Ni är då åtminstone uppriktig — svarade hon med
en axelryckning. — Jag trodde ej, att en diplomat kunde
vara så öppenhjärtig. Ni delar då ej Talleyrands åsigt, att
ordet är till för att dölja tankarna?
— Denna Talleyrands sats kan möjligen gälla i politiken,
min fröken, men i det enskilda lifvet kan till och med den
slugaste diplomat slippa att säga saker, som han ej tänker
och tycker.
— Detta var icke skarpsinnigt sagdt, — sade hon och
sammandrog kritiskt ögonbrynen. — Hvar fins för en diplo-
mat gränsen mellan politiken och det enskilda lifvet?
Sammanhänga de ’ej med tusen fina, hemlighetsfulla trådar,
och bör ej en diplomat ständigt vara på sin vakt, så att
dessa trådar ej trasslas in? Kunna inte de aflägsnaste, obe-
tydligaste orsaker framkalla de största resultat, och är inte
konsten just att inte låta ett tillfälle gå förloradt? Ni kommer
i håg vattenglaset i Scribes komedi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
