Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 283
ta grunden till det nationalhat, som så länge skilt de båda
en. Detta hat visade sig icke blott uti krigen, utan fick
n uttryck i lagarna, som hotade med straff den engelsman,
antog irländskt språk eller drägt, eller gifte sig med en
adska eller lät sitt barn adopteras af en irländare. Detär
Irlands olycka, att landets eröfring skedde så långsamt
att genom de långa krigen en sammanblandning mellan
rarne och de underkufvade — såsom det t. ex. förekommer
Frankrikes eller Englands eröfring af germanerna — blef
eles omöjlig. När slutligen England var oförhindradt att
ständigt kufva systerön, hade redan mer än 400 år förgått
an den första engelska landstigningen, och engelsmännen
> nu i sina motståndare ett slags farliga odjur, som borde
tas. Den slutliga segern under Elisabet blef sålunda på
skändligaste sätt missbrukad, men då det mötte sina svå-
eter att fullständigt utrota ett helt folk, trodde man sig
a det ofarligt, om man gjorde det till tiggare. Stora om-
en jord konfiskerades — i Munster ensamt omkr. 575,000
;s — och dels skänktes åt framstående engelsmän, dels
skades och lemnades åt engelska kolonister. Till hvarje
elskt grefskap utsändes skrifvelser, hvari yngre söner och
der uppmanades att resa till Irland och mot en obetydlig
ft öfvertaga dessa jordlotter. De skulle likväl förplikta
att underhålla garnison och att endast mottaga engelska
endatorer.
Dylika åtgärder tillhöra emellertid dem, som häftigast
reta hatet och hämndbegäret, och det sätt, hvarpå de en-
ska kolonisterna behandlade de gamla jordegarne, var ej
adt att lugna dessa onda lidelser. Som de visste sig säkra
regeringens öfverseende och understöd, tilläto de sig alla-
da orättrådigheter mot de värnlösa irländarne, och då dessa
ades till väpnadt motstånd af den förtviflan, som nödvän-
t bemäktigar sig dem, som beröfvas sina egodelar och af
hatad fiende tvingas till fattigdom, ja — hungersdöden, så
inledde detta nya utrotningskrig och nya konfiskationer.
Till de nu nämnda nationela och sociala anledningarna till
bittring mellan Irlands båda folkstammar kom under fem-
hundratalet ännu en tredje af, om möjligt, ännu svårare
ur — religionsolikheten. Englands folk omfattade, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
