Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN.
bekant, vid denna tid reformationens läror, och det saknad
ingalunda försök att införa dem äfven på Irland. Henrik V
lät 1537 det irländska parlamentet — ty ett sådant fans sed
äldre tider — gifva sig samma makt öfver Irlands kyrka, sc
han förut fått öfver Englands. Men förhållandena utveckla
sig sedan helt olika i de båda länderna, i det Henriks br
ning med påfven i England efterföljdes af protestantisme
införande, men icke i Irland. Orsakerna, hvarför Irlands f
blef sin gamla religion troget, voro flera. Först hade irl
darne, i följd af det inre tillstånd, som herskat på ön i mån
århundraden, stannat efter Europas flesta andra folk i and
utveckling. De andliga rörelser, som i andra länder förbere
de nya ideerna, och som medförde antingen en fullstänc
brytning med Rom eller åtminstone fordran på en refo
inom den romerska kyrkan, voro här okända. Irland ha
hvarken behof af en bättre religion, ej häller begrep det
nya lärorna. Därtill kom, att reformförsöken utgingo if
England, detta hatade land, hvars ok man ännu hoppac
kunna afkasta. Redan denna enda omständighet hade va
tillräcklig att kvarhålla irländarne vid deras gamla religt
Tudorernas despotism, som i England införde den episkop
kyrkan, har därför endast framkallat nya uppror på Irla
Man har visserligen påstått, att religionsförhållandena ic
under femtonhundratalet synnerligen bidragit till den vå
sammare karaktär, striden då antog, utan att hufvudsakli
orsaken därtill varit de ofvannnämnda konfiskationerna !, m
säkra bevis finnas dock för att så ej varit förhållandet.
det katolska Irland blef genast en utgångspunkt för de!
tolska reaktionsförsöken, och det var i icke ringa grad j
engelsmännens kännedom om irländarnes stämplingar m
deras fiender spanjorerna, som gjorde deras framfart på
under Elisabets sista är så fruktansvärd. En bland anledn
garna till de engelska kolonisationerna var också att lem
jorden i protestantiska egares händer, för att, som man trod
därigenom oskadliggöra de katolska stämplingarna. I sj
nerhet blef religionsolikheten en olycka för Irland. efter kr
konspirationen 1605, ty redan 1606 utfärdade Jakob I en fi
! Lecky, Englands hist., II, 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
