Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN IRLÄNDSKA FRÅGAN. 285
ing, som från ön förjagade alla katolska prester och upp-
de en lag från Elisabets tid, som pålade en shillings böter
rånvaro från den engelska gudstjänsten.
Efter dessa våldsamheter i slutet af femtonde och början
extonde århundradet syntes emellertid Irland fullständigt
adt. Det hade lärt sig att motstånd blott förvärrade dess
ning, och det fördrog därför stilla de skändligheter, som
engelska förvaltningen tillät sig. Det såg ut, som om det
rväldigats af olyckorna och gripits af den likgiltighet, som
åtföljer den djupaste förtviflan. Men därmed kunde det
illfredsställa sina fiender. Det fans ännu många engels-
. som önskade vinna jord i Irland, och så länge irländarne
beröfvats allt, tröttnade icke den engelska vinningslyst-
n. Under lagens täckmantel fortsattes konfiskationerna,
eles sedan den hänsynslöse Thomas Wentworth, mer känd
er namnet earl Strafford, 1632 blifvit Irlands ståthållare.
tidigt med att eganderätten härigenom blef än mer illu-
sk än förut, började det religiösa förtrycket att anta svå-
form. De båda första Stuartarnes försök att fullt införa
anglikanska kyrkan mäste i ett land, där 90 procent af
Ikningen voro katoliker, egga religionshatet i en förr ej
lad grad. Men då det långa parlamentet 1640 samlats,
ade likväl en än svårare tid för katolikerna, ty parla-
tets pluralitet utgjordes af puritaner, och det fattade en
gd beslut, som djupt kränkte irländarne, och lät dessutom
tå, att än vidare åtgärder skulle följa, så grundliga, att
n tolf månader ingen katolik skulle finnas på ön. Dessa
öljelser kommo slutligen irländarnes tålamod att upphöra.
mångåriga orättvisorna och förtrycket framkallade ett nytt
ror, hvilket utbröt i Ulster natten till d. 22 oktober 1641
snart spred sig öfver hela ön. Den tändande gnistan var
parlamentsbeslut om att 2! ., mill. acres irländsk jord skulle
nas åt engelska kolonister. Det är tydligt, att ett sådant
ördes krig skulle egga till grymheter å båda sidorna.
lan resningen i Ulster åtföljdes af en massaker å engels-
1, hvarvid omkring 8,000 omkommo. Ryktet öfverdref
cket denna siffra, och äfven i historien har den ofta mång-
igats. Dessa mord ha sedan ofta anförts af engelsmännen så-
i ursäkter för deras egen framfart på Irland, och skildringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
