Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 AUCASSIN OCH NICOLETT.
Nu sjunger man: ’ ;
Aucassin var från Beaucaire,
från ett skönt och ljufligt slott.
Nicolett, den väna tärnan,
vill hans far ej honom gifva,
men ej någon honom skiljer
från hans sköna, fagra mö.
Modern ofta honom bannar:
— Hör du, tok! Hvad vill du göra?
Nicolett är klok och munter,
men hon röfvats från Kartago
och blef köpt af hednisk man.
Önskar du att hustru taga,
välj då en af ädel börd.
— Moder, så kan jag ej handla,
Nicolett är god och ädel,
hennes fagra kropp och anlet,
hennes skönhet fröjdar själen.
Jag har rätt att henne älska,
| | hon är så fager.
4.
Nu säger, förtäljer och berättar man:
När grefven af Beaucaire såg, att han icke kunde draga
sin son från kärleken till Nicolett, så beger han sig till vice-
grefven öfver staden (vice-grefven var hans vasall) och sade
till honom:
— Herr vice-grefve! Skaffa bort er adoptivdotter Nico-
lett. Förbannad den jord, hvarifrån hon fördes hit i landet.
Ty för hennes skull förlorar jag Aucassin; han vill icke
blifva riddare eller göra något af hvad han bör göra. Och
kom ihåg, att om jag får fatt i henne, så skall jag bränna
henne på bäl, och ni själf bör frukta för hvad som kan
hända er.
— Herre, — säger vice-grefven, — det smärtar mig, att
er son går och kommer till henne och talar med henne. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
