Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 547
4
åtgärder afsågo omedelbart de studerande och deras arbete
den sista lika mycket de akademiska lärarne. Detta säges
ej, såsom man lätt kan tänka sig, men det framgår tydligt
nog af de ordalag, hvarmed förslaget till nya statuter moti-
verar adjunkternas föreläsningsskyldighet (8 117). !
Detta var grunden till stadgandet, att föreläsningarna
skulle afse lärjungarnes själfständiga vetenskapliga utveck-
ling samt icke sluta sig inom gränserna för vissa examens-
fordringar och därefter beräknade kurser. Det var ock
grunden till, att den lilla kontroll och ledning af studen-
ternas arbete, som fans, borttogs. Dagens trängande behof
hade framkallat dessa nyheter; de beteckna en häftig reak-
tion mot det gamla systemet, som gjorde studierna till lex-
läsning och under sin värsta tid höll på att förvandla uni-
versitetet till en. högre skola blott och en examensanstalt.
Men som ofta, när en reform för länge låter vänta på sig,
sköt den öfver målet. All undervisning skulle nu blifva rent
lärd; tanken på examina skulle vara alldeles borta därifrån;
studenterna skulle utbildas till halfva eller hela vetenskaps-
män samt till den ändan få i allo fritt sköta sig själfva.
Helt visst. bidrogo till denna uppfattning af den akademiska
undervisningens uppgift, liksom af dess teknik, jämväl de
oklara föreställningar om vetenskaplig fackbildning och dess
förhållande till allahanda yrkesbildning, som under inflytande
af. upplysningsperiodens entusiasm för bildningen allmänt
rådde i början och midten af detta århundrade. ? Man
såg icke så synnerligen stor skilnad mellan dessa båda slag
! Se äfven: Undervisningskomitéens Betänkande af 1828, sid. 113, hvarest
nyttan af offentliga föreläsningar för läraren framhålles. ? Ett par satser ur det
ofta citerade Betänkandet af 1828 må anföras som exempel härpå. Det heter
där sid. 98: »För att i dess fulla renhet uppfatta ideen af ett universitet,
måste man tänka sig det som en anstalt, ämnad att till sann vetenskaplig
bildning höja alla dem, som därtill ega en verklig inre kallelse och genom
en grundlig elementarundervisning därtill blifvit tillräckligen förberedda. —
Och det är endast därigenom, att det uppfyller denna (sin bestämmelse), som
det tillika blir i ordets rätta eller högre mening en plantskola för statens
blifvande ämbetsmän> o. s. v. Och kort efter (sid. 99): »Själfva ämbets-
mannalifvet har en naturlig tendens att rikta mannens håg och uppmärksam-
het förnämligast på det praktiska. Så mycket angelägnare är det därför, att
ynglingen, innan . han öfvergår till detta ämbetsmannalif, tillbragt några år
vid ett institut, där en vetenskaplig anda är rådande, att han här någon tid
1 ostördt lugn öfverlemnat sig åt det rena, oegennyttiga kunskapsbegäret och
lefvat i den grundliga forskningens element.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
