Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 571
tagas inom medicinska och filosofiska fakulteterna, och vi
alltså få en medicinsk lärdomsexamen och en filosofisk lär-
domsexamen jämte de nödiga ämbetsexamina. Vi skulle så
äter erhålla medicine doktorer och kirurgie magistrar, filo-
sofie doktorer och filosofie magistrar. Endast härigenom
blir det möjligt att häfva den sammanblandning mellan veten-
skaplig fackbildning och praktisk yrkesbildning, som för
närvarande råder inom båda dessa fakulteter, samt att dy-
medelst minska studietiden för flertalet studerande därinom.
Mot dessa djärfva nyheter torde två invändningar göras,
som jag kanske icke bör alldeles förbigå. Den ena är, att
läkarebildningen icke kan sänkas hos våra praktiserande lä-
kare. Jag är icke fackman och kan alltså icke yttra mig
med sakkännedom, men nog synes det vara märkvärdigt,
om fordringarna på vetenskapsmannens utbildning och den
praktiske yrkesmannens skulle här alltjämt vara de samma.
Sådant brukar tillhöra vetenskapernas barmaålder; har icke
medicinen länge sedan vuxit därifrån? Är det för öfrigt ej
möjligt att skilja mellan lasarettsläkaren och provinsiallä-
karen samt nedsätta de fordringar, som ställas på den senares
utbildning? Är det slutligen ej nödvändigt att följa fordran
på arbetsfördelning äfven i fråga om läkarebildningen och
så medgifva specialutbildning inom vissa grenar af den medi-
cinska vetenskapen, utan skyldighet att i alla gå lika grund-
ligt tillväga? En medicinedoktörsgrad skulle i analogi med
den filosofiska kunna möjliggöra en sådan, som det tyckes
tidsenlig, utveckling. Men det tillkommer här fackmännen
att svara.
Den andra invändningen gäller den filosofiska fakulteten
och de nya filosofie doktorerna. Man anmärker till äfven-
tyrs, att få eller ingen skulle taga lärdomsexamen, utan alla
kasta sig på ämbetsmannastudiet. Jag tror icke faran härför
vore stor. Ty dels lära de, som från början egna sig åt
den lärda banan, föredraga lärdomsexamen, dels torde ock
mången, som ämnar gå in vid skolan, göra det samma, för-
utsatt att lärdomsexamen alldeles som inom teologiska och
juridiska fakulteterna medför samma kompetens beträffande
ämbetena som de egentliga ämbetsexamina. Och något
hinder i den vägen borde icke kunna förekomma, förutsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
