Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 NORDISK STATSRÄTT.
här liksom i andra länder otillräckligt att förekomma, att
från representationens eller ettdera tingets sida makten
drifves till en spets, som sätter det lagbundna samhällets
verksamhetsförmåga på spel, hvadan ock regeringsmakten
begagnat sitt faktiska herradöme för att, understödd af den
ena representationsafdelningen, undanrödja de hinder för en
jämn styrelseverksamhet, som lagts i vägen af den andra.
Hvad angår de förenade rikenas författningar, så eger
det märkliga förhållandet rum, att de äro de äldsta grund-
lagarna på det europeiska fastlandet; och de hafva därför
en i vissa afseenden olika karaktär med öfriga grundlagar.
Ingendera är bygd på parlamentarismens grund. Detta
förhållande samt deras olika ursprung och det olika sätt,
hvarpå hvardera författningen tillkommit, gifva dem hvar-
dera en olik karaktär. Den svenska utgör frukten af ett
statslif, hvari alltid folkets frihet och äfven rätt att deltaga
i statsmaktens utöfning varit erkänd. Dess bestämmelser
spåras långt bort i tiden i våra gamla lagar, och statsskic-
kets utveckling har gått ut på att, alltid under garanti för
såväl den särskilda individens som folkets i dess helhet rätt,
häfda en stark konungamakt, hvars innehafvare var pligtig
att inhämta råd af lagbestämda rådgifvare och med folkets
representanter öfverenskomma om lagstiftning och beskatt-
ning. Tider hafva dock funnits, då konungens herskaremakt
var kringskuren, så att icke något rum för konungens vilja
att göra sig gällande förefans, likasom ock då hans myndig-
het sträcktes så långt, att han ej tålde några rådgifvare, men
öfverdrifternas tid å ena eller andra sidan fick ej varaktighet,
och i nu gällande regeringsform har man sökt att förebygga
någondera maktens drifvande till ytterlighet. Utgående från
Montesquieus teori har 1809 års konst.-utskott velat dana
en styrande makt, verksam inom bestämda former, med
enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra, hvilka
beslut dock icke kunna förhastadt fattas, utan skola föregås
af upplysningar från ett offentligt, inför representationen an-
svarigt statsråd; en lagstiftande makt, utrustad med de
rättigheter, som gifva den tillbörligt inflytande på styrelsen
utan att bereda den tillfälle att däri ingripa, samt en domare-
makt, själfständig under lagarna, men ej själfherskande öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
